Märkligt om oberoende organisationer

Jag sprang på en artikel på Svenska Kyrkans hemsida. Den skrevs i juni i år. Företrädare för Svenska Kyrkan och några biståndsorganisationer skriver att Israels ockupation av palestinska områden måste upphöra.

Artikeln finns här.

Åsikterna är kända sedan tidigare, inte mycket att orda om här.

Men jag studsade på en mening som i mitt tycke är problematisk.

Artikelförfattarna skriver: "Det arbete för fred och mänskliga rättigheter som görs av oberoende organisationer i Israel och Palestina står idag för det kanske enda hoppet om att en fredlig lösning på konflikten ska nås"

Denna mening belyser en ganska allmän uppfattning, inte minst i biståndsvärlden, nämligen att länder byggs upp av "oberoende organisationer", vilket är ungefär liktydigt med det civila samhället.

I fallet Israel och Palestina är det problematiskt att sätta hoppet till dessa oberoende organisationer av flera skäl.

Till att börja med finns det inte särskilt många oberoende organisationer i Palestina, och särskilt inte på Gazaremsan. Organisationer är politiserade och arbetar på nåder från de palestinska myndigheterna. Många är helt beroende av biståndsmedel.

Men den huvudsakliga invändningen är att enda sättet att nå en fred och bildandet av en palestinsk stat är genom politiska beslut. Och politiska beslut fattas av politiker, inte av oberoende organisationer. Vad som krävs är politiker (och diplomater) som förhandlar, enas och skriver på avtal. Och i Israel krävs politiker som fattar kloka beslut (i motsats till många beslut som nu tyvärr fattas av israeliska politiker) om att avbryta expansion i bosättningar, för att nämna exempel.

På den palestinska sidan behövs politiker som genomför demokratiska reformer, stopp för bidrag till terrorister och mycket annat.

Vad artikelförfattarna istället borde fokusera på är hur de politiska krafterna som verkar för fred kan stärkas. Dit hör den israeliska mitten och vänstern. Och dit hör demokratiska krafter på den palestinska sidan.

På samma sätt behövs rättsstaten stärkas i Palestina. Men detta sker inte av sig självt - det förutsätter politiska beslut. Att stärka rättssamhället innebär inte bara att det finns duktiga jurister, framför allt krävs att det finns lagar och regler som vilar på demokratiska grund. Och dessa lagar beslutas av politiker.

Jag skulle önska att mer fokus lades på att stärka oppositionspolitiker och bygga ett demokratiskt partiväsende, än att främst plöja in pengar i projekt som inte nämnvärt påverkar de faktiska besluten.

Oberoende organisationer och civila samhället är viktigt. Jag säger inget annat. Dessa kan bidra till opinionsbildning och mycket annat som kan förändra politiken. Men att påstå att dessa organisationer är det kanske enda hoppet om en fredlig lösning på Mellanösternkonflikten är att retirera från målet att nå en fred baserad på lag och rätt.

Den tysta kyrkan

Legenden berättar om kungasonen Behnam i Nineve, som i mitten av 300-talet träffar den kristna eremiten Mattai i en grotta. Behnam lovar att bli kristen om Mattai kan bota hans syster Sarah från spetälska. Så sker också, men till faderns stora förtret. Kungen ger order om att döda Behnam och Sarah, som flyr och lämnar jordelivet innan kungens trupper hinner ifatt dem.

När kungen senare själv fick spetälska blev också han botad av Mattai, och konverterade till kristendomen likaså.

Denna berättelse gav namn åt klostren Mar Behnam och Mar Mattai som restes öster om Mosul år 361 och 363 e.Kr. Det förstnämnda förlades i anslutning till Behnam och Sarahs grav.

Mellan klostren är det bara några mil. Men deras öden skiljer sig åt.

De hamnade på var sin sida fronten när IS intog Nineveslätten för två år sedan. Den 19 mars 2015 sprängde IS hela Mar Behnam. Nästan 1700 år av ortodoxt, och de sista 175 åren katolskt, arv försvann på några sekunder. Samtidigt gömmer sig flyktingar i Mar Mattai som skyddas av assyriska och kurdiska förband.

Så hårfin kan gränsen mellan liv och död vara, både för människor och monument.

Mar Behnam, kyrkan med Behnam och Sarahs grav intill. 

När människor fördrivs och mördas för sin kristna tro, när kyrkor attackeras och biskopar kidnappas, då är det nödvändigt att kyrkor i väst visar solidaritet och engagemang.

Tusentals år av civilisation sprängs bort, och den som följer bekännarnas fotspår ser att de leder hela vägen upp till Mälardalen.

IS spränger Mar Behnam, mars 2015.

De kristna befolkningarnas existens i Mellanöstern är ytterst trängd idag. Det är inte mycket kvar. Och det är inte bara en tragedi för dem som drabbas, det är en tragedi för hela mänskligheten.

När alla judar lämnat för Israel, när de kristna flytt till Väst och sunni- och shiamuslimer jagas iväg av varandras extremister – då blir Mellanöstern till slut en region av homogena etniska och religiösa enklaver. Det blir omöjligt att bygga tolerans i en sådan miljö. Fiendebilder och rädsla förs vidare från generation till generation.

Men för Svenska Kyrkan tycks IS frammarsch knappt ha ägt rum.

Jag surfar in på Svenska Kyrkans internationella blogg och letar febrilt efter något tecken på engagemang. På bloggen finns över 300 inlägg sedan 2009.

Jag söker på ”IS”. Det ger 1 träff, ett inlägg från den 21 augusti 2014. Därutöver inte en rad.

Kanske har de skrivit om ”Isis” tänker jag, så jag söker på det: 0 träffar.

Så här fortsätter det:

”Daesh” 0 träffar.

”Islamiska staten” 0 träffar.

”Kalifat” 0 träffar.

”Mosul” 2 träffar, dels inlägget om IS som nämns ovan, och dels en uppmaning att tänka på människorna i Mellanöstern förrförra påsken.

”Bagdad” 0 träffar.

”Assyrier” 0 träffar.

”Syrianer” 0 träffar.

”Kaldéer” 0 träffar.

”Kopter” 2 träffar, båda på ordet helikopter.

”Folkmord” 0 träffar om IS folkmord.

”Terrorism” 1 träff, som kritiserar kriget mot terrorismen.

”Kristna” + ”Irak” 5 träffar där ingen fokuserar specifikt på kristna i Irak.

”Seyfo” 0 träffar.

”Nazarene” 0 träffar.

Jag begär inte att Svenska Kyrkan ska bli en kampanjorganisation för ortodoxa och katoliker i Mellanöstern. Men jag tycker det är ett anständighetskrav att Svenska Kyrkan ska göra något.

Under denna period har flera dussin kyrkor och helgedomar sprängts, Mosul och Nineveslätten har tömts på sin kristna befolkning, biskopar har kidnappats, Turkiet har försökt konfiskera ett av världens äldsta kristna kloster, assyrier/syrianer i Sverige har drivit en rad kampanjer för att uppmärksamma den tragedi deras folk utsätts för, EU och amerikanska kongressen har erkänt IS skövling som folkmord och mycket annat.

IS sprayar arabiska tecknet för "N", kod för kristna, på hus och butiker i Mosul 2014.

Jag letar vidare.

På sidan openaid.se finns 140 dokument om Svenska Kyrkans olika biståndsprojekt. Inget av dem handlar om att hjälpa kristna trosfränder som hotas till sin existens av grupper såsom IS.

Jag hittar en förteckning över Svenska Kyrkans internationella insamlingsprojekt. De är 26 stycken, men inget handlar om att stödja minoriteter i Mellanöstern. Inte kristna, och inte jezidier, shiamuslimer eller några andra heller för den delen.

De två projekt som Svenska Kyrkan samlar in pengar till i Mellanöstern handlar om att ge sjukvård i Palestina (Bra och viktigt!) och att utbilda sekreterare och bilmekaniker i Ramallah.

Svenska Kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg, han som anser att det är ”uppviglande” och ”okristligt” att bära korset i solidaritet med utsatta kristna, skrev till mig på Facebook häromdagen: ”Fredrik, välkommen att ta del av Svenska kyrkans uthålliga solidaritet för människor som förföljs för sin tro”.

Så jag letar vidare.

Årets almedalsvecka. Där kan man bilda opinion och lyfta viktiga ämnen. Enligt Svenska Kyrkans pressmeddelande höll man ca 20 seminarier och utfrågningar. Inget av dem handlade om IS och folkmordet på kristna i Mellanöstern, däremot fokuserade man på andra angelägna ämnen såsom jämställd filmkonst och att investera i solenergi.

Kollekten då? Finns någon rikskollekt till projekt för att bygga upp kyrkor som har sprängts eller liknande? Har det delats ut några stipendier för projekt kring de ämnen denna text handlar om? Tar kyrkan upp detta på MR-dagarna där man är engagerad?  

Jag hittar ingenting.

Ute i församlingarna händer det förhoppningsvis mer. Där kanske engagemanget är större. Jag har själv blivit inbjuden att hålla föredrag i några församlingar. Det finns också personer som till exempel Annika Borg som jobbar för att uppmärksamma frågan. Men detta väger inte upp tystnaden från centralt håll.

Jag har varit med i Svenska Kyrkan i 39 år. Jag är döpt och konfirmerad där, har suttit i kyrkofullmäktige och i varje kyrkoval har jag röstat på partier som står upp för jämställdhet, hbtq-rättigheter och för att hjälpa flyktingar. Jag har sett på nära håll vilken roll kyrkan hade för min farmor och mormor deras sista tid i livet.

Men det finns inte någon anledning att vara kvar längre. Jag gör det mest ”okristliga” jag kan komma på. Skickar in blanketten och begär utträde.

Låt Stockholm slippa nya systemet för begravningsavgift

Skriver tillsammans med oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (FP) i Dagens Nyheter om det nya enhetliga systemet för begravningsavgifter som införs vid årsskiftet. Det finns en risk att Stockholms stad kommer att tvingas in i systemet, vilket skulle få orimliga konsekvenser för invånarna som tvingas betala tredubbelt hög avgift till ett system som är ineffektivt, saknar tillräcklig kontroll och därtill borde betraktas som olagligt med hänvisning till det kommunala självstyret.

Läs artikeln här.

Här kan du se hur mycket du betalar i begravningsavgift idag.

Skogskyrkogården i södra Stockholm

Artikel i Kyrkans Tidning

Jag skriver i Kyrkans Tidning om situationen i Mellanöstern och Svenska Kyrkans besatthet av att driva kampanjer mot Israel. Artikeln går att läsa här.

Artikel om kristna i Mellanöstern

Jag skriver i Kyrkans Tidning om kristna i Mellanöstern.

Artikeln går att läsa här.

I arbetet med artikeln gjorde jag ett litet test och gick in på Sveriges kristna råds hemsida (skr.org) och sökte på några olika folkgrupper i Mellanöstern. Resultatet blev så här:

Sökordet "kopter" - 3 träffar
Sökordet "assyrier" - 4 träffar
Sökordet "syrianer" - 5 träffar
Sökordet "palestinier" - 576 träffar.

Detta visar i blixtbelysning den överdimensionering palestinafrågan har fått i Sverige, inte minst i många kristna kretsar. Notera i detta att mellan 100-200 000 kopter har lämnat Egypten senaste året. Hälften av alla assyrier/syrianer har tvingats lämna Irak senaste 9 åren. Detta har inte renderat någon uppmärksamhet alls hos paraplyorganisationen för kristna grupper i Sverige, vilket måste betecknas som synnerligen förvånande. Jag har dock inte haft möjlighet att se om detta är ett mönster som går igen hos enskilda kristna samfund och tillhörande biståndsgrupper.