Intervjuad om tillståndet i världen

Jag intervjuas om demokratins tillstånd i världen i poddradion Amerikanska Nyhetsanalyser. Samtalet handlar bland annat om Mellanöstern, Asien och Latinamerika.

Går att lyssna på här.

Extremism och terrorism måste bekämpas, är något jag tar upp i intervjun.

Viktig klimatuppgörelse USA-Kina

Klimatöverenskommelsen mellan USA och Kina är mycket positiv. Världens två största utsläppsländer har enats om viktiga steg för klimatet. I USA:s fall fördubblad utsläppsreduktionstakt av växthusgaser jämfört med tidigare utfästelser, och Kinas löfte är 20% förnybart av landets energiproduktion 2030. Detta är ett viktigt steg framåt för att nå ett globalt klimatavtal i Paris nästa år. Klimatet är vår tids ödesfråga, och det är nödvändigt att länder som USA, Kina, Ryssland, Indien m.fl kommer med på banan för att världen ska kunna ta de stora stegen framåt för att rädda vårt klimat.

Tillsammans står USA och Kina idag för 45 procent av världens utsläpp av växthusgaser.

Läs mer i NY Times.

Valet i Taiwan

Jag skriver om valet i Taiwan. Går att läsa i Katrineholms-Kuriren här.

Svar från Bildt om Sydkinesiska sjön

Häromveckan ställde jag en skriftlig fråga till utrikesminister Carl Bildt med anledning av det spända läget i Sydkinesiska sjön. Frågan anknyter till en artikel i samma ämne.

Nu har Carl Bildt svarat.

Fråga till Bildt om Sydkinesiska sjön

Jag har idag ställt en skriftlig fråga i riksdagen till utrikesminister Carl Bildt angående Sydkinesiska sjön och Spratlyöarna. Frågan går att läsa på riksdagens hemsida här, och finns här nedan:

Skriftlig fråga 2011/12:283

den 9 januari

Fråga

2011/12:283 Sydkinesiska sjön

av Fredrik Malm (FP)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

De senaste åren har en rad incidenter ägt rum i Sydkinesiska sjön. Orsaken är Kinas allt mer aggressiva agerande för att kontrollera innanhavet och den mängd atoller, rev och sandbanker som går under namnet Spratlyöarna. Sex länder gör helt eller delvis anspråk på Spratlyöarna. Anspråken är överlappande och motiven skiljer sig åt.

Sydkinesiska sjön förbinder Indiska oceanen med Stilla havet. Hälften av all världens frakttrafik till sjöss passerar där. Att Kina gör anspråk på hela detta innanhav kan få långtgående konsekvenser för världens politiska maktbalans och den fria navigationsrätten till sjöss.

EU bör vara pådrivande för en multilateral lösning på frågan om Sydkinesiska sjön och Spratlyöarna. Utgångspunkten bör vara att den uppförandedeklaration som Kina och tio Asean-länder enades om 2002 läggs till grund för ett bindande dokument. Taiwan, som kontrollerar den största ön i Spratly (Itu Aba), måste också involveras i en sådan process.

Hur ställer sig utrikesministern till möjligheten att inom Europeiska unionen initiera en sådan diskussion som skisseras ovan?

Inkom: 2012-01-09

Kinas upprustning och Sydkinesiska sjön

Jag skriver i UNT om det spända läget i Sydkinesiska sjön och Kinas upprustning.

Artikeln går att läsa här.

Mina slutsatser i punktform:

• Kinas upprustning oroar och maktbalansen förändras i Asien med risken att USA:s roll försvagas, vilket oroar det bälte av demokratier som ligger öster om Kina, alltså Japan, Sydkorea, Taiwan och Filippinerna.
• Det kommer att krävas en multilateral lösning kring det överlappande anspråken på Sydkinesiska sjön, Spratlyöarna och utvinning av naturresurser.
• EU:s vapenembargo mot Kina måste upprätthållas.
• Andra länder, främst inom Nato, måste ta ett större ansvar för freds- och säkerhetsoperationer för att kunna avlasta USA.

Jag kommer också här på bloggen att lägga upp en engelsk översättning av artikeln.

Karta över Sydkinesiska sjön, hittad här.