EU:s inre marknad firar 25 år

I år firar EU:s inre marknad 25 år. Jag skriver om detta i flera svenska tidningar, tillsammans med Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L).

Mellan 1994 och 2015 nästan fyrdubblades handeln med varor inom EU från 800 miljarder euro till över 3000 miljarder. Genom ökad handel har den inre marknaden bidragit till framväxten av miljontals nya arbetstillfällen runt om i Europa samtidigt som vi konsumenter genom en ökad konkurrens har fått tillgång till bättre varor till bättre pris.

Artikeln går att läsa här.

Alliansen: Max 30 dagar för ett beslut om jobb i Sverige

Reglerna för arbetskraftsinvandring måste förändras, skriver vi alliansledamöter i riksdagen som ansvarar för migrationspolitik.

Artikeln publicerad i Expressen, går att läsa här.

”Alla nyanlända är inte akademiker”

Skriver tillsammans med min riksdagskollega Mathias Sundin (L) att vi måste reformera arbetsmarknaden för att klara integrationen.

Artikeln kan läsas här.

Liberalernas nya integrationsprogram

Jag har lagt fram ett förslag till integrationspolitiskt program för Liberalerna.

Programmet kan läsas här. Jag presenterade en del av punkterna och de övergripande resonemangen i en artikel i Dagens Nyheter, som går att läsa här.

Detta program kommer att diskuteras och behandlas av Liberalernas partiråd den 11 november.

Lite annan media om rapporten:
Dagens Industri, VLT, Bohuslänningen, TT/SVD, Aftonbladet

Lägg ner Arbetsförmedlingen

Idag presenterade jag och Mats Persson Liberalernas förslag att lägga ned Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form till förmån för en ny myndighet med tydligare uppdrag att fokusera på dem som står längst bort från arbetsmarknaden.

Se artikel i Aftonbladet

Se TV-inslag i Aftonbladet/TV3

Lägre lön bättre än ingen

Jag skriver i Corren om integration och jobb tillsammans med min partikollega i Liberalerna Marie Asmarson.

Artikeln finns här.

Utdrag:

"Matchningen på arbetsmarknaden behöver bli bättre och det krävs stora insatser på utbildning. Vi behöver också lägre ingångslöner för att personer med låg utbildning ska kunna komma in på arbetsmarknaden. En rad expertorgan, ekonomer och organisationer pekar på att detta är nödvändigt för att arbetsmarknaden ska öppnas upp för dem som står utanför. Vi i Liberalerna håller med om allt detta och vi har också lagt fram ett förslag om så kallade Startjobb. 

Startjobben innebär att nyanlända och ungdomar ska kunna anställas till avsevärt lägre kostnader. Hela arbetsgivaravgiften tas bort under fem år. Lönen landar på 14 000–16 000 kronor i månaden, vilket innebär cirka 11 000 kronor efter skatt. Detta är en bra bit under dagens ingångslöner på arbetsmarknaden, men samtidigt har över 2 miljoner människor i Sverige en lägre inkomst varje månad; till exempel många deltidsarbetande, pensionärer och studenter. Startjobben är riktiga jobb på arbetsmarknaden, och skulle leda till många nya jobb, inte minst inom tjänstesektorn."

Regeringen saknar lösningar för att nyanlända ska få jobb

Jag har lämnat in en interpellation i riksdagen till etableringsminister Ylva Johansson (S) om hur fler nyanlända med låg utbildning ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

Läs interpellationen här. Om några veckor blir det debatt mellan mig och Ylva Johansson om interpellationen.

Jobben är den viktigaste framtidsfrågan för Sverige och den viktigaste frågan för oss i Liberalerna.

Andelen lågutbildade ökar bland de arbetslösa. Detta beror på fler nyanlända som saknar utbildning. De försöker men har det svårt att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Det finns jobb men det krävs minst gymnasieutbildning för att få dem.

Sverige har också lägst andel enkla jobb i EU. Med fler enkla jobb skulle fler med låg eller ingen utbildning kunna få ett riktigt jobb. Sverige har också bland de allra högsta ingångslönerna i EU vilket försvårar för många utrikes födda att kunna få ett första jobb i Sverige.

Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg intervjuades häromdagen i Dagens Industri, och konstaterade att "Efterfrågan på arbetskraft som saknar gymnasieutbildning är väldigt låg. Och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är inte effektiva för dem som saknar gymnasieutbildning". Generaldirektören talar klarspråk samtidigt som regeringen stoppar huvudet i sanden.

Intet nytt under solen

Ali Esbati (V) skriver en förutsägbar drapa i Aftonbladet endast i syfte att hamra ned förslag som skulle göra det lättare för unga och nyanlända att få jobb i Sverige. Går att läsa här.

Jag svarar på Aftonbladet Debatt, går att läsa här.

6 timmars arbetsdag med bibehållen lön - synnerligen dåligt förslag

Det har åter blossat upp en debatt om att människor ska jobba sex timmar men få betalt för åtta timmar. Det är ett mindre klokt förslag.

Jag skriver om detta på Nyheter24 Debatt.

Vandringshistoria på nätet och fakta i målet

Det cirkulerar en text på nätet om hur mycket ersättning invandrare får i etableringsreformen. Här nedan finns påståendena, och fakta i målet från Arbetsmarknadsdepartementet.

Påståendet lyder som följer:

-"Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad.

6 510 kr i etableringsersättning

4 500 kr i etableringstillägg
4 500 kr i bostadsbidrag
3 754 kr i barnbidrag
2 546 kr i underhållsstöd

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Utöver detta har invandraren rätt till:

259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning
12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb."

 

Kort samlat svar

Beräkningen baseras på en icke-existerande familj som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag per person i familjen. Den innefattar bidrag som är omöjliga att kombinera med varandra, som är delvis beräknade på felaktigt sätt och i något fall bara osannolika. Några av bidragen är inga rättigheter, utan förutsätter en motprestation. För andra måste man ha verkliga kostnader som är högre än bidraget. För att få bidragen enligt exemplet måste den ensamstående mamman plugga svenska och delta i arbetsmarknadsinsatser på heltid. Den verkliga bidragsnivån för en nyanländ familj enligt exemplet är på samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd för en motsvarande svensk familj.

Detaljerad genomgång av delarna av svaret

”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad”

Svar: Nej, de flesta nyanlända mammor ”får” inte dessa bidrag. Runt 40 procent av alla invandrare till Sverige tillhör kategorier som ha jobb eller annan egen försörjning för att över huvud taget få uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i landet (arbetskraft och studenter). Därtill är huvudregeln för ytterligare 20 procent, EU-medborgarna, att de ska kunna försörja sig för att få uppehållsrätt (även om det kan vara komplicerat i praktiken). Flera av bidragen i räkningen gäller inte ”invandrare”, utan endast nyanlända flyktingar och vissa av deras anhöriga under de första två åren i landet. De utgör i runda slängar en femtedel av invandrarna.

För att ”få” etableringsersättning måste man plugga svenska, delta i samhällsorientering och vara med i andra utbildningar eller arbetsmarknadsinsatser på heltid. Man kan inte få föräldrapenning samtidigt. För att ”få” sfi-bonus måste man klara av den högsta nivån på sfi inom loppet av ett år från utbildningsstart. För att ”få” underhållsstöd krävs att den andra föräldern inte bidrar till försörjningen. För att ”få” bostadsbidrag krävs en boendekostnad som är betydligt högre än bidraget.

6 510 kr i etableringsersättning

Svar: Stämmer i stort. Ersättningen är 308 kronor per dag man deltar i aktiviteter på heltid. En månad består ungefär av 21 dagar vilket ger en månadsersättning på 6468 kronor. För att få full ersättning ska man plugga svenska och samhällsorientering samt delta i utbildningar eller arbetsmarknadsåtgärder fyrtio timmar i veckan. Ersättningen finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i etableringstillägg

Svar: Detta är maximalt belopp för etableringstillägg, oavsett hur många barn man har. Möjligt om alla tre barnen är minst 11 år gamla (bidraget är mindre för yngre barn), men bara om man av någon anledning inte får underhållsstöd för mer än två av dem. Om man får underhållsstöd för det tredje har man bara rätt till etableringstillägg för två barn. Det här bidraget finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i bostadsbidrag

Svar: Teoretiskt möjligt. Familjen kan få 4 500 i bostadsbidrag, om den har en hyra på över 5 700 kronor i månaden och det tredje barnet i familjen helt saknar försörjning. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget. Maximalt bostadsbidrag för en familj med 3 barn är 4900 kronor oavsett hyreskostnad. Alla bosatta i Sverige har rätt till bostadsbidrag om de uppfyller villkoren.

3 754 kr i barnbidrag

Svar: Stämmer, barnbidraget är lika för alla i Sverige

2 546 kr i underhållsstöd

Svar: Osannolikt, bygger på antagandet att kvinnan bara får underhåll för två av de tre barnen. Underhållsstöd betalas bara om barnens pappa inte bidrar till deras försörjning. Om pappan är med i bilden så försvinner underhållsstödet. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget.

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Mer korrekt beräkning för en ensamstående mamma som pluggar svenska och deltar i andra insatser på heltid, med tre barn över 11 år utan någon pappa som bidrar till försörjningen är:

6 468 kr i etableringsersättning

3 000 kr i etableringstillägg (om man får underhållsstöd för tre barn )

4 500 kr i bostadsbidrag (förutsatt en hyra på 5 700 kronor i månaden)

3 754 kr i barnbidrag

3 819kr i underhållsstöd (underhållsstöd för tre barn i stället för två)

=21 541 Detta har man rätt i under högst två år, och förutsätter att den ensamma mamman deltar på heltid i utbildningar och andra insatser.

Jämför detta med riksnormen för försörjningsstöd i motsvarande situation(ensamstående mamma, tre barn på 11, 12 och 15 år, ingen pappa som bidrar, hyra på 5 700 kronor i månaden, deltar i någon form av arbetsmarknadsinsatser:

4 500 kr i bostadsbidrag

3 754 kr i barnbidrag

3 819 kr i underhållsstöd

7 967 kr i kompletterande försörjningsstöd (antaget 1 100 kronor i månaden för hushållsel, hemförsäkring, fackföreningsavgifter och kollektivtrafikresor till arbetsmarknadsinsatser m.m.)

= 20 040. Därtill kan man få ersättning för bl.a. tandvård, hälso- och sjukvård, läkemedel, glasögon,  underhåll, reparation och inköp av hemutrustning och möbler, flyttkostnader, barnomsorg m.m.

Etableringsersättningen är alltså 1040 kronor högre än försörjningsstödet, men ger inte rätt till ersättning för något av de sistnämnda kostnaderna. En nyanländ invandrare kan i stället få lån för att skaffa hemutrustning. Lånet ska återbetalas och har samma ränta som studielån.

Utöver detta har invandraren rätt till 259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning. Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut.

Svar: Nej. Beräkning ovanför utgår från att barnen är minst 11 år gamla. Då har rätten till föräldrapenning upphört. Nästa år ska också reglerna för föräldrapenning ändras så att 80 procent av dagarna måste tas ut innan barnet fyllt 4 år. Därmed blir det svårare att ta ut långa sammanhängande perioder med föräldrapenning för flera barn som är födda utomlands. I gengäld får de övriga 20 procenten av dagarna sparas tills barnet fyllt 12. Om man har yngre barn och tar ut mycket föräldrapenning under de första två åren så brinner etableringsersättningen och –tillägget inne. Dessutom kan föräldrapenning inte kombineras med full etableringsersättning och etableringstillägg.

Invandraren har rätt till 12 000 kr i skattefri SFI-bonus. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Svar: Nej, man har inte rätt till sfi-bonus utan det är något som man förtjänar. Sfi-bonus är ett engångsbelopp. 12 000 kronor är högsta bonus, som bara betalas ut om man klarar den högsta nivån (kurs 3D) av sfi inom tolv månader från utbildningsstart och 15 månader från folkbokföring. Den nivån är ungefär jämförbar med svenska för sjätte klass i en svensk grundskola. Om man klarar sfi på lägre nivåer i samma tid kan man få ett lägre bonus.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb."

Svar: Etableringsersättningen kan dras in eller sättas ned om man inte medverkar i sin etableringsplan på heltid. Reglerna är på väg att ändras så att det framgår tydligt att det också betyder att man ska tacka ja till ett lämpligt arbete. Efter de första två åren är det precis samma regler som gäller oavsett om man är invandrare eller infödd.