”Alla nyanlända är inte akademiker”

Skriver tillsammans med min riksdagskollega Mathias Sundin (L) att vi måste reformera arbetsmarknaden för att klara integrationen.

Artikeln kan läsas här.

Lägre lön bättre än ingen

Jag skriver i Corren om integration och jobb tillsammans med min partikollega i Liberalerna Marie Asmarson.

Artikeln finns här.

Utdrag:

"Matchningen på arbetsmarknaden behöver bli bättre och det krävs stora insatser på utbildning. Vi behöver också lägre ingångslöner för att personer med låg utbildning ska kunna komma in på arbetsmarknaden. En rad expertorgan, ekonomer och organisationer pekar på att detta är nödvändigt för att arbetsmarknaden ska öppnas upp för dem som står utanför. Vi i Liberalerna håller med om allt detta och vi har också lagt fram ett förslag om så kallade Startjobb. 

Startjobben innebär att nyanlända och ungdomar ska kunna anställas till avsevärt lägre kostnader. Hela arbetsgivaravgiften tas bort under fem år. Lönen landar på 14 000–16 000 kronor i månaden, vilket innebär cirka 11 000 kronor efter skatt. Detta är en bra bit under dagens ingångslöner på arbetsmarknaden, men samtidigt har över 2 miljoner människor i Sverige en lägre inkomst varje månad; till exempel många deltidsarbetande, pensionärer och studenter. Startjobben är riktiga jobb på arbetsmarknaden, och skulle leda till många nya jobb, inte minst inom tjänstesektorn."

Intet nytt under solen

Ali Esbati (V) skriver en förutsägbar drapa i Aftonbladet endast i syfte att hamra ned förslag som skulle göra det lättare för unga och nyanlända att få jobb i Sverige. Går att läsa här.

Jag svarar på Aftonbladet Debatt, går att läsa här.

6 timmars arbetsdag med bibehållen lön - synnerligen dåligt förslag

Det har åter blossat upp en debatt om att människor ska jobba sex timmar men få betalt för åtta timmar. Det är ett mindre klokt förslag.

Jag skriver om detta på Nyheter24 Debatt.

Four more years!

Idag är min första dag tillbaka på jobbet efter sex månaders pappaledighet. Det har varit en fantastisk tid med barnen! Nu känns det extra roligt att vara tillbaka i riksdagsarbetet. Det är ett tufft år som väntar med val till Europaparlamentet 25 maj 2014 och allmänna val till riksdag, kommun och landsting 14 september 2014.

Jag vill idag ge två besked för det kommande året: Jag ställer upp för omval till riksdagen. Jag ställer inte upp i valet till Europaparlamentet den här gången.

Sedan hösten 2006 har jag suttit i riksdagen för Folkpartiet. Det har varit en stor ära och mycket givande. Jag satsar nu på en tredje mandatperiod i riksdagen. Det finns mer kvar att göra och jag vill gärna vara med och bidra till att göra både Sverige och världen lite bättre.

Idag är jag ledamot i utrikesutskottet och utrikespolitisk talesperson för Folkpartiet. Det betyder att jag har ansvar för Folkpartiets utrikespolitiska arbete i riksdagen, deltar aktivt i förhandlingar inom allianssamarbetet och leder partiets internationella utskott som sköter våra kontakter med liberala systerpartier och internationella sammanslutningar. Jag vill fortsätta jobba med dessa frågor så länge partiordföranden har förtroende för mitt arbete.

Det var de internationella frågorna som gjorde att jag började engagera mig politiskt för snart 20 år sedan. Global demokratikamp var en bärande del i Liberala ungdomsförbundet under mitt ordförandeskap, och nu arbetar jag för att Folkpartiets utrikespolitik ska vara tydlig, klok och djärv. När vi ser våldet i Syrien och Egypten, för att ta två exempel, ser vi hur viktigt det är att liberala värderingar får starkare fotfäste i Mellanöstern.

Samtidigt är mitt politiska engagemang större än bara de internationella frågorna. Frågor som rör utbildning, ekonomi och Stockholmsregionen har alltid engagerat mig. Jag vill se mer fokus på innovatörer och entreprenörer och större anslag till forskning och utveckling. Stockholms utveckling hämmas av långsamt bostadsbyggande, och den svaga konkurrensen driver upp byggkostnader. Detta är viktiga frågor där mer kan göras.

Sedan 2009 är jag förste ersättare för Folkpartiet i Europaparlamentet. Det är tur att jag inte har fått tjänstgöra eftersom våra tre EU-parlamentariker Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström gör ett utmärkt jobb! För egen del är min slutsats att jag vill fortsätta arbetet i riksdagen en ytterligare mandatperiod, och det finns en rad duktiga kandidater till Europaparlamentet som jag gärna skulle samarbeta med. Jag har därför beslutat mig för att inte ställa upp i Folkpartiets provval inför valet till Europaparlamentet. Självklart kommer jag att engagera mig i valrörelsen och arbeta för Folkpartiet så mycket jag kan.

Folkpartiets interna provval i Stockholm inleds 15 september. Alla medlemmar i Stockholms stad och län får då rösta på sina favoritkandidater. Jag blir väldigt glad för alla röster jag kan få i provvalet. Är du folkpartimedlem och har frågor eller idéer så är du välkommen att höra av dig till mig enligt adresser här nedan.

Ett år till valet – nu kör vi!

 

Fredrik Malm

fredrik.malm@riksdagen.se



Med medarbetare Fredrik Svensson, internationell sekreterare
i Folkpartiet, och Susanne Hagbard, utrikeshandläggare.

 

Vandringshistoria på nätet och fakta i målet

Det cirkulerar en text på nätet om hur mycket ersättning invandrare får i etableringsreformen. Här nedan finns påståendena, och fakta i målet från Arbetsmarknadsdepartementet.

Påståendet lyder som följer:

-"Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad.

6 510 kr i etableringsersättning

4 500 kr i etableringstillägg
4 500 kr i bostadsbidrag
3 754 kr i barnbidrag
2 546 kr i underhållsstöd

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Utöver detta har invandraren rätt till:

259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning
12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb."

 

Kort samlat svar

Beräkningen baseras på en icke-existerande familj som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag per person i familjen. Den innefattar bidrag som är omöjliga att kombinera med varandra, som är delvis beräknade på felaktigt sätt och i något fall bara osannolika. Några av bidragen är inga rättigheter, utan förutsätter en motprestation. För andra måste man ha verkliga kostnader som är högre än bidraget. För att få bidragen enligt exemplet måste den ensamstående mamman plugga svenska och delta i arbetsmarknadsinsatser på heltid. Den verkliga bidragsnivån för en nyanländ familj enligt exemplet är på samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd för en motsvarande svensk familj.

Detaljerad genomgång av delarna av svaret

”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad”

Svar: Nej, de flesta nyanlända mammor ”får” inte dessa bidrag. Runt 40 procent av alla invandrare till Sverige tillhör kategorier som ha jobb eller annan egen försörjning för att över huvud taget få uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i landet (arbetskraft och studenter). Därtill är huvudregeln för ytterligare 20 procent, EU-medborgarna, att de ska kunna försörja sig för att få uppehållsrätt (även om det kan vara komplicerat i praktiken). Flera av bidragen i räkningen gäller inte ”invandrare”, utan endast nyanlända flyktingar och vissa av deras anhöriga under de första två åren i landet. De utgör i runda slängar en femtedel av invandrarna.

För att ”få” etableringsersättning måste man plugga svenska, delta i samhällsorientering och vara med i andra utbildningar eller arbetsmarknadsinsatser på heltid. Man kan inte få föräldrapenning samtidigt. För att ”få” sfi-bonus måste man klara av den högsta nivån på sfi inom loppet av ett år från utbildningsstart. För att ”få” underhållsstöd krävs att den andra föräldern inte bidrar till försörjningen. För att ”få” bostadsbidrag krävs en boendekostnad som är betydligt högre än bidraget.

6 510 kr i etableringsersättning

Svar: Stämmer i stort. Ersättningen är 308 kronor per dag man deltar i aktiviteter på heltid. En månad består ungefär av 21 dagar vilket ger en månadsersättning på 6468 kronor. För att få full ersättning ska man plugga svenska och samhällsorientering samt delta i utbildningar eller arbetsmarknadsåtgärder fyrtio timmar i veckan. Ersättningen finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i etableringstillägg

Svar: Detta är maximalt belopp för etableringstillägg, oavsett hur många barn man har. Möjligt om alla tre barnen är minst 11 år gamla (bidraget är mindre för yngre barn), men bara om man av någon anledning inte får underhållsstöd för mer än två av dem. Om man får underhållsstöd för det tredje har man bara rätt till etableringstillägg för två barn. Det här bidraget finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i bostadsbidrag

Svar: Teoretiskt möjligt. Familjen kan få 4 500 i bostadsbidrag, om den har en hyra på över 5 700 kronor i månaden och det tredje barnet i familjen helt saknar försörjning. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget. Maximalt bostadsbidrag för en familj med 3 barn är 4900 kronor oavsett hyreskostnad. Alla bosatta i Sverige har rätt till bostadsbidrag om de uppfyller villkoren.

3 754 kr i barnbidrag

Svar: Stämmer, barnbidraget är lika för alla i Sverige

2 546 kr i underhållsstöd

Svar: Osannolikt, bygger på antagandet att kvinnan bara får underhåll för två av de tre barnen. Underhållsstöd betalas bara om barnens pappa inte bidrar till deras försörjning. Om pappan är med i bilden så försvinner underhållsstödet. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget.

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Mer korrekt beräkning för en ensamstående mamma som pluggar svenska och deltar i andra insatser på heltid, med tre barn över 11 år utan någon pappa som bidrar till försörjningen är:

6 468 kr i etableringsersättning

3 000 kr i etableringstillägg (om man får underhållsstöd för tre barn )

4 500 kr i bostadsbidrag (förutsatt en hyra på 5 700 kronor i månaden)

3 754 kr i barnbidrag

3 819kr i underhållsstöd (underhållsstöd för tre barn i stället för två)

=21 541 Detta har man rätt i under högst två år, och förutsätter att den ensamma mamman deltar på heltid i utbildningar och andra insatser.

Jämför detta med riksnormen för försörjningsstöd i motsvarande situation(ensamstående mamma, tre barn på 11, 12 och 15 år, ingen pappa som bidrar, hyra på 5 700 kronor i månaden, deltar i någon form av arbetsmarknadsinsatser:

4 500 kr i bostadsbidrag

3 754 kr i barnbidrag

3 819 kr i underhållsstöd

7 967 kr i kompletterande försörjningsstöd (antaget 1 100 kronor i månaden för hushållsel, hemförsäkring, fackföreningsavgifter och kollektivtrafikresor till arbetsmarknadsinsatser m.m.)

= 20 040. Därtill kan man få ersättning för bl.a. tandvård, hälso- och sjukvård, läkemedel, glasögon,  underhåll, reparation och inköp av hemutrustning och möbler, flyttkostnader, barnomsorg m.m.

Etableringsersättningen är alltså 1040 kronor högre än försörjningsstödet, men ger inte rätt till ersättning för något av de sistnämnda kostnaderna. En nyanländ invandrare kan i stället få lån för att skaffa hemutrustning. Lånet ska återbetalas och har samma ränta som studielån.

Utöver detta har invandraren rätt till 259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning. Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut.

Svar: Nej. Beräkning ovanför utgår från att barnen är minst 11 år gamla. Då har rätten till föräldrapenning upphört. Nästa år ska också reglerna för föräldrapenning ändras så att 80 procent av dagarna måste tas ut innan barnet fyllt 4 år. Därmed blir det svårare att ta ut långa sammanhängande perioder med föräldrapenning för flera barn som är födda utomlands. I gengäld får de övriga 20 procenten av dagarna sparas tills barnet fyllt 12. Om man har yngre barn och tar ut mycket föräldrapenning under de första två åren så brinner etableringsersättningen och –tillägget inne. Dessutom kan föräldrapenning inte kombineras med full etableringsersättning och etableringstillägg.

Invandraren har rätt till 12 000 kr i skattefri SFI-bonus. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Svar: Nej, man har inte rätt till sfi-bonus utan det är något som man förtjänar. Sfi-bonus är ett engångsbelopp. 12 000 kronor är högsta bonus, som bara betalas ut om man klarar den högsta nivån (kurs 3D) av sfi inom tolv månader från utbildningsstart och 15 månader från folkbokföring. Den nivån är ungefär jämförbar med svenska för sjätte klass i en svensk grundskola. Om man klarar sfi på lägre nivåer i samma tid kan man få ett lägre bonus.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb."

Svar: Etableringsersättningen kan dras in eller sättas ned om man inte medverkar i sin etableringsplan på heltid. Reglerna är på väg att ändras så att det framgår tydligt att det också betyder att man ska tacka ja till ett lämpligt arbete. Efter de första två åren är det precis samma regler som gäller oavsett om man är invandrare eller infödd.