EU:s inre marknad firar 25 år

I år firar EU:s inre marknad 25 år. Jag skriver om detta i flera svenska tidningar, tillsammans med Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L).

Mellan 1994 och 2015 nästan fyrdubblades handeln med varor inom EU från 800 miljarder euro till över 3000 miljarder. Genom ökad handel har den inre marknaden bidragit till framväxten av miljontals nya arbetstillfällen runt om i Europa samtidigt som vi konsumenter genom en ökad konkurrens har fått tillgång till bättre varor till bättre pris.

Artikeln går att läsa här.

EU och Kuba

Jag har ställt en skriftlig fråga i riksdagen till utrikesminister Margot Wallström (S) angående EU:s pågående avtalsförhandlingar med Kuba.

Läs här.

Kubanska demokrater protesterar i Havanna augusti 2015.
Vid detta tillfälle grep kommunistdiktaturen 90 deltagare i protestaktionen. 

Interpellation: Regeringen struntar i vetenskapliga rekommendationer

Jag är mycket kritisk till att regeringen har övergett Sveriges tidigare linje att följa vetenskapliga rekommendationer vad gäller genetiskt modifierade produkter. Socialdemokraterna har tyvärr lagt sig platt för Miljöpartiets dogmatiska motstånd mot GMO. Se tidigare pressmeddelande här.

Följer nu upp detta med en interpellation till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som går att läsa här.

Regeringen struntar i vetenskapen om GMO

Den rödgröna regeringen struntar i de vetenskapliga rekommendationerna från EU:s expertorgan EFSA i frågan om tre nya genetiskt modifierade produkter. Detta rapporterar SR Ekot om idag.

Detta är ett mycket oroväckande beslut. Såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar har tidigare följt de vetenskapliga rekommendationerna från EU:s oberoende expertorgan EFSA. Den rödgröna regeringen slopar nu detta, till förmån för Miljöpartiets dogmatiska motstånd mot utveckling av nya grödor och material.

Livsmedelsutvecklingen är nödvändig för att världens befolkning ska kunna få mat på bordet i framtiden i takt med att vi blir fler och fler människor.

De vetenskapliga rekommendationerna är viktiga för hälsa, utveckling och livsmedelssäkerhet. Att nonchalera dessa rön riskerar skapa en ny ordning där det i förlängningen ges marknadstillträde till produkter som vetenskapen skulle avråda från att tillåta.
Pressmeddelande från Folkpartiet.

Terrassodling i Bali, Indonesien.

Stå emot krav på nya jordbrukssubventioner

Jag skriver i Kvällsposten tillsammans med EU-parlamentariker Marit Paulsen (FP) om vikten av att stå emot krav som nu förs fram om nya jordbrukssubventioner i EU, till följd av Rysslands sanktioner mot livsmedel från EU.

Artikeln finns här.

SD och handelspolitiken

Jag skriver på Expressen Debatt idag med anledning av Sverigedemokraternas minst sagt röriga handelspolitik, där partiet å ena sidan säger sig förespråka frihandel samtidigt som partiet kräver kraftigt höjda tullavgifter.

Läs här.

Miljöpartiet räddar världen med obesprutad välvilja

Om fyra månader är det riksdagsval. Det finns då en risk att Sverige får en rödgrön regering där Miljöpartiet får ett direkt inflytande över det svenska försvaret. Samtidigt skärps spänningarna i Europa till följd av krisen i Ukraina och Rysslands agerande. Insikten att Sverige måste stärka kapaciteten i vårt försvar växer på flera håll – men inte hos Miljöpartiet.

Frågan till Stefan Löfven är hur han tänkt att hantera ett scenario där Miljöpartiet kräver nya försvarsnedläggningar, nedmontering av hela den svenska vapenindustrin och att Sverige ska verka för mindre solidaritet med utsatta grannländer inom ramen för EU-samarbetet.

Här är ett axplock av citat från Miljöpartiet i Sveriges riksdag de senaste decennierna. De vittnar om en närmast ofattbar aningslöshet. Världen ska räddas med obesprutad välvilja och en varm kram.

1991

"Vår armés skydd ska vara personlig skyddsutrustning (t.ex. skyddsväst) och utspridning i terrängen. /…/ Även om herravälde i luften länge ansetts vara av avgörande militärstrategisk betydelse får man vid övergång till icke-provokativt försvar söka andra lösningar än flygplanssystem av typ Viggen och JAS. Dessa har för lång räckvidd."

1995

"Miljöpartiet anser att beredskapsnivån bör sänkas generellt inom försvaret, speciellt inom flyget."

1996

"Krigsmaterielexporten måste upphöra och krigsmaterielindustrin ställas om till civil produktion."

2001

"Den militära komponenten i totalförsvaret blir således allt mindre relevant. /…/ Därför föreslår Miljöpartiet en avvecklingsplan för den militära delen av försvaret där en halvering på sex år förbereds."

2003

"Det accelererande sönderfallet inom rysk krigsmakt har fortsatt. Parallellt med en fortsatt utveckling av demokrati och samhällsekonomi minskar det risken för en negativ säkerhetspolitisk utveckling i vårt närområde."

2005

"Dagens försvar är mot bakgrund av den nya hotbilden överdimensionerat, och det är nu glädjande att en nedrustning kan inledas. /…/ Från Miljöpartiets sida anser vi att solidaritets­klausulen är oförenlig med svensk alliansfrihet och därför inte ska accepteras."

2007

"Miljöpartiets viljeinriktning är klar, vi vill fortsätta att spara på det militära försvaret."

2014

"Europa upplever idag den fredligaste perioden på vår kontinent någonsin." 

Händelserik vecka

Sitter just nu på flygplatsen i Zürich, i the land of the (60 min) free wifi. På väg till Aten för en stor konferens för EU:s gemensamma utrikes-  och säkerhetspolitik (GUSP) och gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Det är en högnivåkonferens för parlamentariker i medlemsstaternas parlament samt ledamöter i Europaparlamentet. Bland talarna märs bland andra Catherine Ashton, Greklans utrikesminister Evangelos Venizelos och FN:s och Arabförbundets sändebud till Syrien Lakhdar Brahimi.

Det ska bli mycket intressant att diskutera Ukraina, Syrien och Egypten med utrikespolitiker i andra EU-länder. Återkommer om detta närmaste dagarna.

I förrgår var Bill Gates på besök i Riksdagen för att diskutera biståndsfrågor. Han är en enastående man och mycket karismatisk talare. Vi fick tillfälle att träffa honom i utrikesutskottet under 50 minuter.

Här två bilder från Gates besök:

Frihet för Ukraina

Ukrainare i Sverige protesterar mot regimen i hemlandet, oförtrutet står de på Mynttorget utanför Riksdagen varje söndag. De visar sin solidaritet med bröder och systrar på Majdantorget i Kiev och runt om i hela Ukraina. Deras kamp förtjänar större uppmärksamhet i omvärlden och måste innebära att EU diskuterar hur man kan ingjuta ny kraft och energi i grannskapspolitiken efter fiaskot i Vilnius i höstas. Här en bild från protesterna idag.

EU-kommissionens politiska prioriteringar för 2014

Idag justerade Utrikesutskottet betänkandet EU-kommissionens arbetsprogram för 2014. Kommissionen antog programmet i oktober 2013 så några möjligheter att ändra finns inte, men det är trots det bra att frågorna diskuteras i de nationella parlamenten och det ger också oppositionen möjligheter att framföra EU-politiska synpunkter. 

Arbetsprogrammet för 2014 är speciellt eftersom det är val till Europaparlamentet under året och eftersom den nuvarande kommissionens mandat går ut i november 2014.

Kommissionen fokuserar på fyra övergripande områden: Den ekonomiska och monetära unionen, smart och hållbar tillväxt för alla, rättsliga frågor och säkerhet och yttre åtgärder. Kommissionens prioriteringar ligger i huvudsak i linje med svenska prioriteringar och det är positivt att tillväxt-och konkurrensfrågorna lyfts fram.

Det är viktigt att värna EU:s grundläggande värderingar. Kommissionen kommer att lägga fram ett ramverk för att EU ska kunna reagera när medlemsstater bryter mot rättsstatens principer. Det är mycket bra och viktigt.

Debatten äger rum 5 februari kl 9.00 i Riksdagen. Det lär bli en mer allmänt hållen EU-debatt, en försmak av valrörelsen inför Europavalet 25 maj.

Sydsudan

Sydsudan är världens senaste självständiga stat, om jag inte minns fel. Bara två år efter självständigheten står landet på randen till inbördeskrig. Gamla konliktlinjer mellan olika folkgrupper i landet riskerar dra ned Sydsudan i en ny våldsspiral.

Jag skriver om detta på SVT Debatt idag. Artikeln går att läsa här.

Bosnien-Hercegovina och framtiden

I lördags arrangerade Folkpartiet liberalerna, tillsammans med liberala biståndsstiftelsen Silc och europeiska Alde-partiet ett seminarium i Sveriges riksdag om Bosnien-Hercegovina. Det var mycket intressant, och extra roligt att över 160 personer letat sig dit.

Jag höll ett välkomstanförande på seminariet, vilket går att läsa här nedan:

-----------------

Fredrik Malm
Anförande Bosnienseminarium 23 november 2013

Det talade ordet gäller.


Hjärtligt välkomna hit,

Det är väldigt roligt att så många har kommit hit och jag hoppas att alla har fått lunchmackor och hittat en plats här inne i salen. Vi befinner oss nu i Riksdagens Förstakammarsal. Fram till 1970 hade vi ju ett tvåkammarsystem i Sverige, och ledamöterna i första kammaren träffades alltså i denna sal. Nuförtiden används det här rummet för seminarier och det är i trappan som ni gick upp här utanför som Kungafamiljen, talmannen och riksdagsledamöterna vandrar in när riksdagens arbetsår Riksmötet inleds i september varje år.

Mitt namn är Fredrik Malm. Jag är riksdagsledamot för Folkpartiet liberalerna och sitter i utrikesutskottet.

Vi är väldigt glada att kunna arrangera detta seminarium, med rubriken ”Bosnien-Hercegovina och framtiden”. Vi vill signalera vårt stöd för en fortsatt EU-integration för Bosnien-Hercegovina, vi vill tydliggöra hur viktigt det är att Bosnien-Hercegovina bygger gemensamma statsstrukturer för att landet ska kunna fungera och inte delas upp ytterligare, och vi vill markera vikten av att stärka liberala principer om individens rättigheter i Bosnien-Hercegovina.

Vi har flera talare på seminariet idag, och jag vill presentera dem en i taget.

Ola Svenningsson är chef för enheten för utvidgning på Utrikesdepartementet och kommer att berätta mer konkret var Bosnien-Hercegovina befinner sig i EU-processen, vad som krävs för att få klartecken att börja förhandla mer mera.

Jasenko Selimovic är statssekreterare hos integrationsminister Erik Ullenhag, och kandiderar för Folkpartiet liberalerna i valet till Europaparlamentet nästa år. Jasenko kommer att tala om vikten av ett stärkt europasamarbete med Bosnien.

Sumeja Tulic är en av våra gäster från Bosnien, hon är expert på frågor som rör mänskliga rättigheter och arbetar på den svenska organisationen Civil Rights Defenders fältkontor i Sarajevo. Sumeja kommer att tala om situationen för mänskliga rättigheter i Bosnien, och du är hjärtligt välkommen hit.

Jovan Divjak är vår andra gäst från Sarajevo. Jovan Divjak leder organisationen ”Utbildning bygger Bosnien och Hercegovina”. Herr Divjak var en av de ledande i försvaret av Sarajevo under belägringen 1992-1995 och är djupt respekterad i Bosnien. Vi är väldigt glada att Jovan Divjak har kommit till Sverige för att medverka i detta seminarium och vi vill önska dig hjärtligt välkommen till Sverige och till Sveriges riksdag.

Vi vill också välkomna Bosnien-Hercegovinas ambassadör för Sverige och Estland, H.E. Jadranka Kalmeta till seminariet, och vi vill också välkomna Sveriges tidigare ambassadör i Sarajevo, Lars-Erik Wingren, samt partiordföranden och generalsekreteraren Dennis Gratz och Albin Zuhric från det liberala partiet Nasa Stranka i Bosnien-Hercegovina.

Vänner,

Europa brottas idag med svåra ekonomiska problem. Men vi måste inte bara lösa den ekonomiska krisen, utan också tänka framåt och fortsätta utvidgningsprocessen. Detta är särskilt angeläget när vi den senaste månaden har sett hur både Armenien och Ukraina har avbrutit förhandlingar om associationsavtal med EU för att i stället ingå närmare allians med Ryssland.

Bosnien-Hercegovina är idag en bra bit från ett EU-medlemskap. Men om landet kan lösa problematiken kring det så kallade Sejdic-Fincimålet så finns möjlighet att lämna in en ansökan före valet nästa år.

I slutet av 1800-talet fanns det, grovt sett, endast tre stater i Östeuropa – det var Ryssland, dubbelmonarkin Österrike-Ungern och det Osmanska riket. Idag består Östeuropa av drygt 20 stater, varav 7 stycken tidigare var sammanfogade i Jugoslavien.

Alla länderna i Östeuropa har sina historiska trauman från världskrigen och från kommunismen. Men inget land fick sin självständighet efter ett sådant blodbad som Bosnien-Hercegovina. Kriget i Bosnien; med den etniska rensningen, belägringen av Sarajevo, koncentrationslägren och sommaren 1995 också folkmord som tydligaste symboler, är det mörkaste kapitlet i vår nutida historia i Europa.

Kriget var resultatet av ultranationalism, dess yttersta skuld bär de politiska ledare som drev fram kriget. Men omvärlden bär också ett ansvar. Man lyckades inte överbrygga politiska motsättningar mellan olika regeringar, men framför allt upprätthöll omvärlden ett vapenembargo och agerade inte i tid för att få ett slut på kriget. Världssamfundets misslyckande i Bosnien var i det närmaste kapitalt när säkerhetszonerna föll en efter en.



Jasenko Selimovic (FP) talar om Bosnien och EU

År 1992 tog Sverige emot över 60 000 flyktingar från Bosnien-Hercegovina. Totalt tog vi emot drygt 80 000 bosnier under kriget. Det var ingen lätt uppgift. Vi befann oss i en djup lågkonjunktur med massarbetslöshet, i september 1992 höjde Riksbanken styrräntan till ofattbara 500 procent. Samtidigt hade främlingsfientliga Ny Demokrati kommit in i Riksdagen och Lasermannen satte skräck i invandrare i Stockholm. Under 1991 och 1992 begicks 117 attentat mot flyktingförläggningar i Sverige, och 151 attentat mot invandrare utanför förläggningarna.

Jag är väldigt stolt över att Sverige tog emot så pass många flyktingar från Bosnien som vi gjorde. Vårt land ställde upp nästan mest i Europa, trots att vår regering kände sig tvungen att införa visumtvång sommaren 1993, och trots att vårt lilla land hade en ekonomi i fritt fall just dessa år i början av 1900-talet.

Det fanns många i Sverige och Europa som ställde upp för civilbefolkningen på Balkan. Det samlades in mediciner och kläder, och det hölls fackeltåg och manifestationer för att mana till stöd för de nödställda. Men det fanns inte någon som samsyn om det som var allra viktigast – att få slut på kriget. Kriget i Bosnien, och den efterföljande etniska rensningen i Kosovo, tvingade fram en förändring av folkrätten, det som vi idag kallar för ”Skyldigheten att skydda” – på engelska ”Responsibility to Protect”. Men om denna doktrin i den internationella rätten hade funnits på plats när kriget bröt ut, då hade omvärlden tvingats att agera tidigare.

Det yttersta ansvaret för vad som händer i ett land bär politikerna som styr landet och det etablissemang som dominerar debatten och till stor del formar attityder och förhållningssätt hos många invånare.

Men omvärldens svek mot befolkningen i Bosnien-Hercegovina förpliktigar oss att öka våra ansträngningar för att bidra till en positiv utveckling i framtiden. Det finns idag stora utmaningar för Bosnien, och svåra politiska knutar som måste knytas upp. Detta förutsätter att det finns ett fortsatt engagemang från Europeiska Unionens sida.

Det är viktigt att EU inte bara signalerar att man är engagerad för Bosniens framtid. Man måste också vara tydlig med vad man vill. I dagsläget upplever vi att EU gärna påpekar hur viktigt det är att Bosnien-Hercegovina tar steg framåt, men det händer alldeles för lite konkret. Vår uppfattning är att Europeiska Unionen på allvar måste engagera sig för Bosniens sak och formulera tydligare mål och ställa tydligare krav på ledarna i landet för att fortsatt vara en relevant aktör.

Låt mig peka på några punkter som vi anser är viktiga liberala ståndpunkter:

• Vi vill fortsätta att stödja ansatser till nya partibildningar, som dyker upp då och då, och som inte är förankrade i någon särskild folkgrupps intressen, alltså partier som grundar sig på en liberal ideologi snarare än enbart riktar sig till en viss grupp. Vi vet med säkerhet att detta är mycket svårt i ett land där såren efter krig och skövling fortfarande sitter så djupt – men vi är övertygade om vikten av att det finns liberala, icke-nationalistiska, alternativ för väljarna.

 

• Vi menar att det är viktigt att beslutsfattare i Bryssel och på andra håll inte ger vika för Republika Srpskas särintressen. Detta är dock en uppenbar risk, inte minst av ren utmattning över Republika Srpska ständiga obstruktion.

• Vi menar att det centrala kravet på bosniska politiker måste vara att bygga effektiva gemensamma bosniska statsstrukturer inför ett framtida EU-inträde.

• När vi talar om försoning som titel på detta seminarium då talar om rättvisa och upprättelse.

• Det är också viktigt att betona att Daytonavtalet endast var tänkt som ett kortvarigt provisorium. Bosnien-Hercegovina behöver en modern konstitution som garanterar individuella fri- och rättigheter. Invånarna i Bosnien har olika religioner och traditioner, men å andra sidan har man samma historia och språk och en gemensam samlevnad under århundraden, förutom en kortare period för drygt hundra år sedan till följd av olycklig konsekvens efter ottomansk och österrikisk-ungersk dominans.

 

• Vi vill också verka för ett samhälle där religion och politik hålls isär. Vi ser runt om i världen hur antisemitismen fortfarande är stark, hur islamofobin växer och hur kristna förföljs och attackeras. Vare sig det handlar om stormuftin, patriarken eller kardinalen i Bosnien så anser vi att religiösa ledare inte ska ta på sig rollen att vara politiska ledare.

I vårt parti Folkpartiet liberalerna har vi på olika sätt engagerat oss för Bosnien-Hercegovina. Vårt parti var mycket tydligt att försvara Bosniens självständighet, när detta erkännande ifrågasattes och påstods vara förhastat. Under kriget ansvarade vi för invandringsfrågorna i regeringen, och agerade då för ett omfattande svenskt mottagande av flyktingar. Våra dåvarande ledande politiker krävde tidigt att Nato skulle intervenera mot Ratko Mladic styrkor, och vi är sedan mitten av 1990-talet det enda partiet i Sveriges riksdag som förespråkar ett svenskt medlemskap i Nato.



Klotter på svenska i centrala Sarajevo.

Folkpartiet liberalerna initierade en särskild debatt om Bosnien i riksdagens kammare 1993. Under kriget organiserade vårt ungdomsförbund LUF hjälpleveranser där deras medlemmar forslade in mediciner till det belägrade Sarajevo genom tunneln under flygplatsen. Jag besökte Sarajevo första gången 1997, i ett av de tidigare samarbeten vi hade med liberaler i Bosnien efter kriget. Genom vår biståndsstiftelse Silc har vi samarbetat med liberala partier, även om dessa tyvärr varit små och svaga, för att bidra till att bygga upp ett liberalt partiväsende. Vi har också ett samarbete med liberalerna i Serbien, LDP som leds av Cedomir Jovanovic, och vi har goda kontakter med liberaler i Kroatien och även med liberaler såväl bland albaner och serber i Kosovo.

I somras tog vår partiordförande och vice statsminister Jan Björklund upp minnet av Srebrenica i sitt tal i Almedalen, och bland annat Jasenko Selimovic, jag själv och EU-minister Birgitta Ohlsson skrev artiklar i ämnet och höll tal på minnesmöten. Vår integrationsminister Erik Ullenhag markerade också sitt stöd för JMBG-protesterna i Bosnien.

För oss är det naturligt att fortsätta driva frågan om Bosnien-Hercegovinas framtid. Vi hoppas att detta seminarium ska bli ett ytterligare steg i detta arbete.

Tack så mycket – Hvala.

EU och Kurdistan

Jag skriver i Upsala Nya Tidning om EU och Kurdistan tillsammans med Erik Scheller, Liberala ungdomsförbundet kandidat till Europaparlamentet i valet 2014.

Artikeln går att läsa här.



Erbil, huvudstad i Kurdistan-Irak

Artikel om Syrien, EU och flyktingar i Gefle Dagblad

Jag skriver om EU och Syrien i Gefle Dagblad tillsammans med Hans Backman, Folkpartiets talesperson i migrationsfrågor. Artikeln går att läsa här.

Kommentar angående EU-brev om Assad

Jag har idag för TT kommenterat det faktum att Sverige inte undertecknar brev till FN:s säkerhetsråd ang att lyfta frågan om Assadregimens brott i Syrien till Internationella Brottmåldsdomstolen:


(syrien-krigsbrottNV2: Regeringen inte överens)

TT den 14 januari 2013, 21.39

Det är pinsamt att Sverige som enda EU-land inte är med och undertecknar detta brev, för över 60 000 människor har dött nu i Syrien och det är

...uppenbart att regimen ägnar sig åt krigsbrott, säger Fredrik Malm, Folkpartiets utrikespolitiske talesperson, till TT.
Också med tanke på att ingen fredsprocess finns i sikte säger sig Malm vara förvånad över att Sverige "väljer att signalera att vi vill se ett mindre tryck på regimen". Malm säger att regeringen inte är överens i frågan. Från Folkpartiets sida skulle vi gärna se att Sverige undertecknar detta brev."

Artikel om Turkiet

Jag skriver om Turkiet i premiärnumret av Frivärld Magasin.

Läs artikeln här.

Kort utdrag:

Faktum är att många utvidgningsvänner i Europa tyvärr tonar ned de faktiska problem som finns i Turkiet, samtidigt som de reformer som genomförs överdrivs. Det finns en rädsla att klumpas ihop med dem som inte vill att Turkiet någonsin ska bli medlem i EU. Problemet är att denna hållning inte hjälper Turkiet eftersom trycket att genomföra reformer inte blir lika starkt.

Den svenska regeringen med utrikesminister Carl Bildt längst fram på barrikaden har satt detta i system. Ingen detalj är för liten för att kunna beskrivas som ett framsteg, och inget bakslag i Turkiet är för stort för att kunna sopas under mattan.

Artikel om oljeberoende

Jag har skrivit en artikel tillsammans med Folkpartiets Europaparlamentariker Olle Schmidt om problemen med vårt oljeberoende, främst ur ett utrikes- och säkerhetspolitiskt perspektiv. Artikeln var publicerad i Enköpings-Posten, som tyvärr inte lägger upp opinionsmaterial på nätet. Artikeln går därför att läsa hos Globala Liberaler.

EU-länder bör sätta press på Ungern

En rad grundläggande värderingar som hör till det öppna Europa utmanas nu i Ungern. Om inte landets grova överträdelser möter en stark reaktion från övriga länder i EU riskerar vi att hamna på ett sluttande plan, skriver Jan Björklund, Birgitta Ohlsson, Cecilia Wikström och jag själv i Svenska Dagbladet den 9 mars.

Hela artikeln om Ungern finns att läsa här.

Fråga till Bildt om Sydkinesiska sjön

Jag har idag ställt en skriftlig fråga i riksdagen till utrikesminister Carl Bildt angående Sydkinesiska sjön och Spratlyöarna. Frågan går att läsa på riksdagens hemsida här, och finns här nedan:

Skriftlig fråga 2011/12:283

den 9 januari

Fråga

2011/12:283 Sydkinesiska sjön

av Fredrik Malm (FP)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

De senaste åren har en rad incidenter ägt rum i Sydkinesiska sjön. Orsaken är Kinas allt mer aggressiva agerande för att kontrollera innanhavet och den mängd atoller, rev och sandbanker som går under namnet Spratlyöarna. Sex länder gör helt eller delvis anspråk på Spratlyöarna. Anspråken är överlappande och motiven skiljer sig åt.

Sydkinesiska sjön förbinder Indiska oceanen med Stilla havet. Hälften av all världens frakttrafik till sjöss passerar där. Att Kina gör anspråk på hela detta innanhav kan få långtgående konsekvenser för världens politiska maktbalans och den fria navigationsrätten till sjöss.

EU bör vara pådrivande för en multilateral lösning på frågan om Sydkinesiska sjön och Spratlyöarna. Utgångspunkten bör vara att den uppförandedeklaration som Kina och tio Asean-länder enades om 2002 läggs till grund för ett bindande dokument. Taiwan, som kontrollerar den största ön i Spratly (Itu Aba), måste också involveras i en sådan process.

Hur ställer sig utrikesministern till möjligheten att inom Europeiska unionen initiera en sådan diskussion som skisseras ovan?

Inkom: 2012-01-09

Artikel om Turkiet

Jag skriver om Turkiet i Göteborgs-Posten idag. Texten går att läsa här.

Utgångspunkten är EU:s starkt kritiska framstegsrapport (ett mindre rättvisande namn i detta sammanhang) och utrikesminister Carl Bildts något förvånande kommentar ”av egen kraft och i eget intresse kommer den turkiska reformprocessen att fortsätta, och av sig självt kommer den att föra landet allt närmare EU.”

Ett utdrag från artikeln:

"I praktiken har reformprocessen i Turkiet knappt rört sig framåt de senaste fem åren. Initiativet att stärka den kurdiska befolkningens rättigheter torpederades genom en arresteringsvåg våren 2008 då över 2000 kurdiska folkvalda politiker, MR-aktivister och andra greps. Bristen på politisk process har lett till en eskalering av våld mellan militären och kurdisk gerilla. I höstas fortsatte massarresteringarna. Det finns inga garantier för att kurdernas rättmätiga krav på undervisning på sitt språk kommer att garanteras i en ny konstitution."