Syrienkatastrofen tar inte semester

Jag skriver idag i Svenska Dagbladet om den humanitära härdsmältan i Mellanöstern till följd av kriget i Syrien och flera andra konflikter.

I korthet går mina förslag ut på att:

1. Öka fokus på humanitära stöd i biståndet.

2. Pressa Gulfstaterna att betala mer till FN:s hjälporgan

3. Stärk Libanons kapacitet och stabilitet

4. Slussa svenska icke-utnyttjade biståndsmedel direkt till FN:s hjälporgan

Här är artikeln i dess helhet:

Den syriska flyktingkatastrofen tar inte semester. Just nu är 5 598 780 syrier registrerade flyktingar i grannländerna. Majoriteten av dessa, drygt 3,5 miljoner finns i Turkiet, nästan 1 miljon i Libanon, knappt 670 000 i Jordanien och 250 000 i Irak (främst i Kurdistanregionen). Därutöver finns miljoner internflyktingar kvar i Syrien, och ytterligare omkring 1 miljon på andra ställen, främst i Europa.

Syrienkriget har skapat flyktingströmmar som tillsammans med en rad andra konflikter (i Jemen, Libyen, Irak, Afrikas horn etc) skapar en humanitär härdsmälta som kommer att vara omöjlig att hantera utan betydligt större ansträngningar från omvärlden. Jag vill i denna text resonera kring detta och ge några förslag.

Det finns idag inga tecken på någon omfattande återuppbyggnad i Syrien. Dels är syriska regimen fullt upptagen att fortsätta kriga, och dels vägrar USA och Europa att bidra med något återuppbyggnadsstöd till Bashar al-Assad. Att syriska regimens allierade Ryssland och Iran skulle finansiera någon återuppbyggnad är inte heller att tänka på. Dessutom är omfattningen av en återuppbyggnad så att större skaror flyktingar skulle kunna återvända så stor och skulle ta så lång tid att det inte skulle kunna lätta på trycket i närtid. Många som har flytt den syriska regimen lär inte heller våga återvända.

Samma sak gäller i flera andra konfliktområden i Nordafrika och Mellanöstern. Den härdsmälta vi nu bevittnar är mer permanent än temporär. En rimlig uppskattning är du som läser detta kommer att få leva med denna katastrof vid Europas husknut under resten av ditt liv.

En mindre grupp av dessa miljoner flyktingar kan och bör vidarebosättas som kvotflyktingar till Europa och andra håll. Men det säger sig självt att detta inte på långa vägar löser den enorma mänskliga tragedi vi nu ser. Sverige tar i år emot 5 000 kvotflyktingar och detta från olika konfliktområden, och då är vi dessutom bland de mest generösa länder. Lösningen ligger i att få slut på krigen, att mödosamt bygga upp samhällen igen och att ge ett större stöd till grannländerna i regionen för att integrera flyktingar och ge möjligheter till utbildning och jobb. Detta kompliceras av den bräckliga säkerheten, att regimerna är hårdhänta, korruptionen är utbredd och misstron mot flyktingarna är stor.

Här är några av mina konkreta förslag:

1. Stärk Libanon

Libanon är det grannland som påverkats mest av Syrienkriget när det handlar om flyktingströmmar. Samtidigt har Libanon en bräcklig statsapparat och komplicerad maktdelning mellan folkgrupper. Den libanesiska staten måste ges ett betydligt större stöd för att hantera landets läge och gräns. Det finns en risk att Libanon kommer att köra ut syriska flyktingar och eftersom många ursprungligen flydde från regimen lär de inte behandlas barmhärtigt i Syrien. Min bild är att det är helt osannolikt att Libanon kan tänka sig att tillåta formell naturalisering av syrier i någon större skala. Men EU bör agera för att Libanon inte ska tvångsrepatriera syrier utan i stället ordna anständiga villkor så länge människor behöver stanna. Samtidigt bör det skapas en mer långsiktig garanti från omvärlden att stödja stabiliteten i Libanon. Detta är förstås betydligt lättare sagt än gjort, det förstår jag också. I ganska hög grad gäller situationen för Libanon även Jordanien, om än läget i Libanon av olika skäl är mer allvarligt och akut.

2. GCC-länderna måste öppna plånboken

Gulfstaterna, inte minst Saudiarabien, Qatar och UAE är Mellanösterns Krösus Sork. De badar i oljemiljarder. Men dessa länder gör alldeles för lite för att bidra till stabilitet och förbättringar i regionen. Tvärtom har de eldat på konflikter och bidragit till den härdsmälta vi nu ser. De vägrar ta emot flyktingar, men i relation till deras rikedomar gör de också för lite för att förbättra den humanitära situationen (med undantag för Kuwait).

Om Gulfstaterna inte vill ta emot flyktingar så bör de ställa upp humanitärt. De är grannländer, del av samma arabiska demos och riskerar dessutom själva att dras med i sönderfallet när konflikter regionaliseras. Sverige bör agera för ett betydligt hårdare tryck på GCC-länderna att öppna plånboken och stödja FN:s humanitära appeller. Den som vill kan gå in på UNOCHAS:s databas för finansiering av humanitär nödhjälp (FTS, Financial Tracking Service) och själv beskåda den kroniska underfinansieringen av den humanitära nödhjälpen. När det gäller den humanitära appellen för Syrien och appellen för de syriska flyktingarna så är ingen av dem finansierade till 40 procent för detta år, trots att det återstår mindre än fyra månader av året.

3. Omdirigera svenskt bistånd

Sverige bör dimensionera om i vårt bistånd. Vi bör lägga en större del på humanitärt bistånd (till World Food Program, UNHCR, UNOCHA etc) och vi bör lägga en större tyngdpunkt på Europas närområde. Det senare handlar inte om att vara eurocentrisk, utan att inse att behoven är så enorma nu.

När vi nu går in i årets sista månader bör icke-utnyttjade biståndsmedel slussas direkt till de humanitära hjälporganen. Sverige bör behålla enprocentsmålet i biståndet.

Fredrik Malm

Riksdagsledamot för Liberalerna

EU:s inre marknad firar 25 år

I år firar EU:s inre marknad 25 år. Jag skriver om detta i flera svenska tidningar, tillsammans med Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L).

Mellan 1994 och 2015 nästan fyrdubblades handeln med varor inom EU från 800 miljarder euro till över 3000 miljarder. Genom ökad handel har den inre marknaden bidragit till framväxten av miljontals nya arbetstillfällen runt om i Europa samtidigt som vi konsumenter genom en ökad konkurrens har fått tillgång till bättre varor till bättre pris.

Artikeln går att läsa här.

Ber om förnyat förtroende

Jag kandiderar för omval till riksdagen. Är du medlem i Liberalerna i Stockholms län får du gärna rösta på mig i provvalet.

Integrationen av nyanlända är den viktigaste utmaningen vårt land står inför. Fler måste jobba och fler måste lära sig svenska språket. Alla ska respektera de demokratiska och sekulära värderingar som gäller här. Utvecklingen mot parallellsamhällen måste stoppas.

Vill du veta mer om min syn på integrationsutmaningarna så läs gärna Liberalernas nya integrationsprogram, där jag var ordförande i den grupp som skrev programmet. Det går att läsa här. 

Vill du veta mer om mina ståndpunkter och prioriteringar så tveka inte att höra av dig. Enklast via mejl till fredrik.malm@riksdagen.se. Jag finns också på Twitter och Facebook.

Liberalerna välkomnar folkomröstning i Irakiska Kurdistan

Liberalerna välkomnar folkomröstningen om självständighet i irakiska Kurdistan. Artikel i Svenska Dagbladet finns att läsa här.

Alliansen: Max 30 dagar för ett beslut om jobb i Sverige

Reglerna för arbetskraftsinvandring måste förändras, skriver vi alliansledamöter i riksdagen som ansvarar för migrationspolitik.

Artikeln publicerad i Expressen, går att läsa här.

Liberalernas nya integrationsprogram

Jag har lagt fram ett förslag till integrationspolitiskt program för Liberalerna.

Programmet kan läsas här. Jag presenterade en del av punkterna och de övergripande resonemangen i en artikel i Dagens Nyheter, som går att läsa här.

Detta program kommer att diskuteras och behandlas av Liberalernas partiråd den 11 november.

Lite annan media om rapporten:
Dagens Industri, VLT, Bohuslänningen, TT/SVD, Aftonbladet

Lägg ner Arbetsförmedlingen

Idag presenterade jag och Mats Persson Liberalernas förslag att lägga ned Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form till förmån för en ny myndighet med tydligare uppdrag att fokusera på dem som står längst bort från arbetsmarknaden.

Se artikel i Aftonbladet

Se TV-inslag i Aftonbladet/TV3

Minskade asylkostnader ger utrymme för högre bistånd

Jag skriver i DN om att öka stödet till de humanitära FN-organen för att hantera den akuta flyktingkrisen i Mellanöstern.

Läs artikeln här.

Valobservatörer i Sverige

Jag skriver i Expressen tillsammans med min kollega i Liberalerna Lotta Edholm om att det bör finnas internationella valobservatörer i Sverige vid de allmänna valen 2018. Det har förekommit fusk tidigare och det finns en del annat som man borde titta på med utomstående ögon, t ex systemet med valsedlar, hur man kan undvika "familjeröstning" etc.

Artikeln finns här.

Lägre lön bättre än ingen

Jag skriver i Corren om integration och jobb tillsammans med min partikollega i Liberalerna Marie Asmarson.

Artikeln finns här.

Utdrag:

"Matchningen på arbetsmarknaden behöver bli bättre och det krävs stora insatser på utbildning. Vi behöver också lägre ingångslöner för att personer med låg utbildning ska kunna komma in på arbetsmarknaden. En rad expertorgan, ekonomer och organisationer pekar på att detta är nödvändigt för att arbetsmarknaden ska öppnas upp för dem som står utanför. Vi i Liberalerna håller med om allt detta och vi har också lagt fram ett förslag om så kallade Startjobb. 

Startjobben innebär att nyanlända och ungdomar ska kunna anställas till avsevärt lägre kostnader. Hela arbetsgivaravgiften tas bort under fem år. Lönen landar på 14 000–16 000 kronor i månaden, vilket innebär cirka 11 000 kronor efter skatt. Detta är en bra bit under dagens ingångslöner på arbetsmarknaden, men samtidigt har över 2 miljoner människor i Sverige en lägre inkomst varje månad; till exempel många deltidsarbetande, pensionärer och studenter. Startjobben är riktiga jobb på arbetsmarknaden, och skulle leda till många nya jobb, inte minst inom tjänstesektorn."

Om tiggeriet

Frågan om tiggeri är åter uppe för debatt. Artikel i DN här.

Vi måste kunna vrida och vända på flera frågeställningar och se hur andra länder har agerat. I grunden gäller att en unionsmedborgare får inte vistas i ett annat EU-land längre än 3 månader om man inte arbetar, studerar eller på annat sätt kan försörja sig. Därtill måste svensk lagstiftning följas och det gäller även andra som är här. Man får till exempel inte bosätta sig i en park. Principen måste också vara den att Rumänien och Bulgarien har ansvaret att ordna utbildning åt sina medborgare. Vad gäller rasismen mot romer i Europa så är den vidrig, och det är nödvändigt att Rumänien och Bulgarien gör betydligt mer för att förbättra romernas situation, inte minst vad gäller utbildning och antidiskrimineringsarbete. Den frågan har vi från Liberalerna lyft många gånger.

Två år sedan folkmordet på yazidier inleddes

Det har nu gått två år sedan terrorsekten IS tog kontroll över staden Sinjar/Shengal väster om Mosul och inledde folkmordet på den lilla minoritetsgruppen yazidierna.

Jag skriver om detta i Expressen, läs artikel här.

Yazidier flyr IS intåg i Sinjar, augusti 2014

Oroande utrensningar efter kuppförsöket

Skriver på SVT Opinion om kuppförsöket i Turkiet och efterspelet.

"Det är bra att USA, EU och andra tog fördömde kuppen. Man tar inte makten med pansarvagnar och stridsflyg. Men nu måste omvärlden också tydligt markera mot de övergrepp som kan följa när Erdogan gör rent hus med sina kritiker".

Läs artikeln här.

Regeringen saknar lösningar för att nyanlända ska få jobb

Jag har lämnat in en interpellation i riksdagen till etableringsminister Ylva Johansson (S) om hur fler nyanlända med låg utbildning ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

Läs interpellationen här. Om några veckor blir det debatt mellan mig och Ylva Johansson om interpellationen.

Jobben är den viktigaste framtidsfrågan för Sverige och den viktigaste frågan för oss i Liberalerna.

Andelen lågutbildade ökar bland de arbetslösa. Detta beror på fler nyanlända som saknar utbildning. De försöker men har det svårt att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Det finns jobb men det krävs minst gymnasieutbildning för att få dem.

Sverige har också lägst andel enkla jobb i EU. Med fler enkla jobb skulle fler med låg eller ingen utbildning kunna få ett riktigt jobb. Sverige har också bland de allra högsta ingångslönerna i EU vilket försvårar för många utrikes födda att kunna få ett första jobb i Sverige.

Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg intervjuades häromdagen i Dagens Industri, och konstaterade att "Efterfrågan på arbetskraft som saknar gymnasieutbildning är väldigt låg. Och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är inte effektiva för dem som saknar gymnasieutbildning". Generaldirektören talar klarspråk samtidigt som regeringen stoppar huvudet i sanden.

Riksdagen kör över regeringen om kvotflyktingar

Riksdagen stoppade idag regeringens förslag att använda platser i kvotflyktingsystemet för anhöriginvandring.

Det är bra att regeringens förslag stoppas. För oss i Liberalerna är detta en viktig fråga, kvotflyktingsystemet handlar om att hjälpa de mest utsatta, oavsett om de har en brorsa i Tranås eller ej.

Jag kommenterar idag för SR Ekot.

Centern vill straffbeskatta stockholmarna med närmare 400 miljoner

För en vecka sedan röstade riksdagen om huruvida Stockholm Stad och Tranås ska tvingas in i det nya systemet med enhetlig begravningsavgift i Sverige. Idag står dessa två kommuner utanför systemet.

Att tvinga in Stockholm stad i systemet skulle innebära att kommuninvånarna måste betala 346 miljoner kronor till församlingar i Svenska Kyrkan runt om i landet - utan att få någonting tillbaka. Kostnaden skulle sedan successivt öka, nästa år skulle den vara 360 miljoner kr.

Det vore en ren straffbeskattning av stockholmarna.

Jag har drivit hårt att Stockholm stad inte ska tvingas in i systemet med enhetlig begravningsavgift och skrev om detta i DN tillsammans med Lotta Edholm (L). Där finns mer detaljer om kostnaderna.

Tack och lov röstade samtliga partier i riksdagen, förutom Centerpartiet, Nej till att tvinga in Stockholm och Tranås i det nya systemet.

Centerpartiet är därmed det enda partiet i riksdagen som vill att invånarna i Stockholms stad ska straffbeskattas med 360 miljoner kronor varje år. Här är C-reservationen (se sida 29). Så nu är den här frågan, inshallah, om inte begraven så i alla fall nästan politiskt död.

Begravningsavgift för invånarna i Stockholms stad är 7,5 öre per intjänad hundralapp (det kan man se på sin deklaration). I det nya systemet är avgiften satt till 22 öre, och högre lär den bli. Systemet är orimligt och Länsstyrelsen borde öka sin kontroll av församlingarna.

Alla som har följt Sveriges Radios granskning av Svenska Kyrkan ser också att kostnaderna mycket väl kan dra iväg. Följden blir att de som är sparsamma och fokuserar på kärnverksamheten tvingas att betala för andra. Not good.

Visselblåsare

Skriver i SVD om ett problem med den lagstiftning som ska skydda visselblåsare som riksdagen behandlar just nu.

Läs artikel här.

Vältra humanitärt bistånd över Syrien

Jag skriver på SVT Opinion om vapenvilan i Syrien och att vi måste göra allt för att den ska hålla.

Läs text här.

Om migration i GP

Jag skriver en replik till två miljöpartister som är ute och snurrar i migrationsdebatten.

Min replik här.

MP-texten här.

Intet nytt under solen

Ali Esbati (V) skriver en förutsägbar drapa i Aftonbladet endast i syfte att hamra ned förslag som skulle göra det lättare för unga och nyanlända att få jobb i Sverige. Går att läsa här.

Jag svarar på Aftonbladet Debatt, går att läsa här.