Visar inlägg med etikett sanktioner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sanktioner. Visa alla inlägg

onsdag 12 november 2014

Stå emot krav på nya jordbrukssubventioner

Jag skriver i Kvällsposten tillsammans med EU-parlamentariker Marit Paulsen (FP) om vikten av att stå emot krav som nu förs fram om nya jordbrukssubventioner i EU, till följd av Rysslands sanktioner mot livsmedel från EU.

Artikeln finns här.


måndag 3 februari 2014

Mottakis besök till Sverige 2007, källa till uppgift i artikel

I min artikel i Aftonbladet om Carl Bildts besök till Iran, som går att läsa här, så nämner jag hur Iran använde utrikesminister Manouchehr Mottakis besök till Sverige 2007 för att stärka regimens legitimitet på hemmaplan.

Irans officiella nyhetsbyrå IRNA hävdade att man var på väg att inleda ett energisamarbete med Sverige. Detta var förstås ett försök att påskina att landet inte var isolerat på grund av kärnprogrammet. Maud Olofsson, som sannerligen inte kan beskyllas för att vara kärnkraftsvän och ännu mindre för att teckna firma för kärnkraftssamarbete med frustande mullor i Iran, dementerade uppgifterna.

Tyvärr finns inte Dagens Nyheters artikel i fråga på nätet, men jag klistrar in den här:

Dagens Nyheter 9 maj 2007

Bildts besök till Iran

Idag besöker utrikesminister Carl Bildt Iran. Jag skriver om Iran och besöket i Aftonbladet.

Artikeln går att läsa här. I papperstidningen finns också en kortare version av artikeln.

Utdrag:

"Politiska högnivåbesök till Iran kan bidra till att landet agera mer konstruktivt, men de kan också få motsatt effekt och förvissa ayatollorna att Iran släpps in i stugvärmen utan att behöva göra nödvändiga uppoffringar. Politisk diplomati är formbar materia och den inverkan besöken får beror till stor del på vad som sägs och hur omvärlden agerar.

Carl Bildt och andra utrikesministrars besök måste ramas in av tydliga uttalanden om behovet av mänskliga rättigheter, stopp för sponsring av terrorism och tryck på Iran att agera mer konstruktivt i sitt närområde. Besöken får inte innebära att den islamiska regimen och dess maktutövning bekräftas.

Den enda långsiktigt hållbara lösningen är att iranierna får möjligheten att bygga demokrati. Det är detta Carl Bildts besök i Tehran bör handla om."


Picture from Flickr, courtesy to Steve Rhodes.

måndag 24 september 2012

Krönika om Iran

Jag skriver krönika om Iran i veckans Tidningen NU (nr 38). Text finns ej på nätet, så jag lägger upp den här nedan.

Iran: Förtryck, krigshot och sanktioner

Det finns idag en reell risk för krig i Iran. Orsaken är att landets diktatoriska regim söker framställa kärnvapen, eller kapacitet för snabb sådan framställan. Detta sker i strid med icke-spridningsavtalet som Iran undertecknat. Gång på gång hotar prästerskapet i Iran att staten Israel ska utplånas. Regimen förnekar Förintelsen och arrangerar konferenser där världens mest kända nazistiska förintelseförnekare bjuds in.

Samtidigt förföljer regimen i Iran sin egen befolkning skoningslöst. De fängslar journalister, torterar aktivister, hänger oppositionella i lyftkranar och har drivit hundratusentals iranier i exil. Betänk då vilken brutalitet ayatollorna är beredda att utöva om de också skulle förfoga över världens farligaste vapen.

För tio år sedan fanns hopp om reformer i Iran. Presidenten var uttalad reformist och EU förde en ”kritisk dialog” med Iran. Men det blev ingen öppning för demokrati. Det kärntekniska programmet i Natanz avslöjades och Mahmoud Ahmadinejad valdes till president. Reformisterna rensades ut eller sattes i husarrest. Kvar finns den hårda kärnan runt prästerskapet.

Den iranska regimen har blivit mer inåtvänd, mer exkluderande och mer paranoid. Regimen är ovillig att kompromissa om det kärntekniska programmet och ointresserad av demokratiska reformer. I stället söker ledningen konflikt med omvärlden och hotar Israel med utplåning.

Samtidigt börjar sanktionerna alltmer påverka ekonomin. Det gäller inte minst de finansiella sanktionerna mot bankväsendet. Givetvis kan Iran kringgå dessa sanktioner, men det kostar att hela tiden tvingas lista ut mer raffinerade metoder att kringgå regelverket, och vänner som är beredda att stå till hands blir färre.

Många iranier anser att regimen skapar konfrontation med västvärlden i onödan. Även om en hel del är hjärntvättade och alltid kommer att stödja regimen så är stödet för den aggressiva retoriken mot omvärlden förmodligen ganska begränsat.

Den aggressiva retoriken och det kärntekniska programmet riskerar att leda till en militär konflikt. Ett sådant krig är jag själv är starkt kritisk till. En militär aktion mot Iran skulle sannolikt inte uppnå dess syften att slå ut det kärntekniska programmet eftersom en hel del faciliteter är undangömda eller långt under jord. Tvärtom skulle en militär insats utan tvekan försvaga den iranska oppositionen och trigga igång en våg av iransk terrorism runt om i världen.

Det som återstår av handlingsvägar för omvärlden är främst att skärpa sanktionerna. Det är inte något optimalt alternativ, men det är i dagsläget det minst dåliga av de alternativ som finns. Sanktionerna kommer att slå hårdare mot den iranska befolkningen, men de är nödvändiga.

Jag har ända sedan FN införde sanktioner mot Iran 2006 argumenterat för att sanktionerna kommer att behöva bli skarpare. I takt med att den iranska regimen blivit alltmer inåtvänd och krigshotet växt så gissar jag att fler och fler kommer att ansluta sig till uppfattningen att sanktionerna är det minst dåliga alternativet.

Fredrik Malm, utrikespolitisk talesperson Folkpartiet

tisdag 22 november 2011

IAEA-rapporten och skärpta sanktioner

Jag skrev en artikel på Sveriges Televisions debattsida med anledning av den IAEA-rapport om Irans kärntekniska program som presenterades i november.

Artikeln går att läsa här.

Kort utdrag:
FN:s atomenergiorgan IAEA har presenterat en ny rapport som ytterligare förstärker farhågorna att Iran försöker att utveckla kärnvapen, det handlar till exempel om arbete med avfyringsteknik för nukleära kedjereaktioner och möjligheten att bygga in kärnvapenstridsspetsar i ballistiska missiler. Dtta är mycket oroväckande och visar också att de sanktioner som FN, EU och en rad enskilda länder har infört mot Iran inte är tillräckliga. Vi bör därför vara beredda att skärpa sanktionerna och Sverige bör också stödja en sådan linje såväl i FN som i EU-kretsen.