Arabiska upproren två år

Det är idag två år sedan Mohamed Bouazizi satte eld på sig själv och triggade igång den arabiska våren. Upproret tog fart i Tunisien den 18 dec 2010. Därefter har Ben Ali, Mubarak och Gaddafi tvingats bort från makten. Därefter har vi sett både steg framåt och steg bakåt, vilket visar ännu tydligare hur viktigt det är att inte svika dem som vill se mer av demokrati och tolerans i Mellanöstern.

Biståndet till Etiopien

Jag och Martin Ängeby, generalsekreterare i Silc, skriver i SVD idag om biståndet till Etiopien.

Artikeln går att läsa här.

Kort utdrag:

Det är dags för Sverige att helt stänga ner det bilaterala biståndet till Etiopien, med undantag av stöd till förändringsaktörer. Regimen i Etiopien kan antingen reagera genom att ta sitt förnuft till fånga. Eller så rycker den på axlarna – och om så är fallet, då kan vi glömma att den regering som fått svenskt stöd i ur och skur under decennier skulle låta sig ta intryck av våra demokratiska värderingar.

Vandringshistoria på nätet och fakta i målet

Det cirkulerar en text på nätet om hur mycket ersättning invandrare får i etableringsreformen. Här nedan finns påståendena, och fakta i målet från Arbetsmarknadsdepartementet.

Påståendet lyder som följer:

-"Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad.

6 510 kr i etableringsersättning

4 500 kr i etableringstillägg
4 500 kr i bostadsbidrag
3 754 kr i barnbidrag
2 546 kr i underhållsstöd

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Utöver detta har invandraren rätt till:

259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning
12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb."

 

Kort samlat svar

Beräkningen baseras på en icke-existerande familj som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag per person i familjen. Den innefattar bidrag som är omöjliga att kombinera med varandra, som är delvis beräknade på felaktigt sätt och i något fall bara osannolika. Några av bidragen är inga rättigheter, utan förutsätter en motprestation. För andra måste man ha verkliga kostnader som är högre än bidraget. För att få bidragen enligt exemplet måste den ensamstående mamman plugga svenska och delta i arbetsmarknadsinsatser på heltid. Den verkliga bidragsnivån för en nyanländ familj enligt exemplet är på samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd för en motsvarande svensk familj.

Detaljerad genomgång av delarna av svaret

”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad”

Svar: Nej, de flesta nyanlända mammor ”får” inte dessa bidrag. Runt 40 procent av alla invandrare till Sverige tillhör kategorier som ha jobb eller annan egen försörjning för att över huvud taget få uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i landet (arbetskraft och studenter). Därtill är huvudregeln för ytterligare 20 procent, EU-medborgarna, att de ska kunna försörja sig för att få uppehållsrätt (även om det kan vara komplicerat i praktiken). Flera av bidragen i räkningen gäller inte ”invandrare”, utan endast nyanlända flyktingar och vissa av deras anhöriga under de första två åren i landet. De utgör i runda slängar en femtedel av invandrarna.

För att ”få” etableringsersättning måste man plugga svenska, delta i samhällsorientering och vara med i andra utbildningar eller arbetsmarknadsinsatser på heltid. Man kan inte få föräldrapenning samtidigt. För att ”få” sfi-bonus måste man klara av den högsta nivån på sfi inom loppet av ett år från utbildningsstart. För att ”få” underhållsstöd krävs att den andra föräldern inte bidrar till försörjningen. För att ”få” bostadsbidrag krävs en boendekostnad som är betydligt högre än bidraget.

6 510 kr i etableringsersättning

Svar: Stämmer i stort. Ersättningen är 308 kronor per dag man deltar i aktiviteter på heltid. En månad består ungefär av 21 dagar vilket ger en månadsersättning på 6468 kronor. För att få full ersättning ska man plugga svenska och samhällsorientering samt delta i utbildningar eller arbetsmarknadsåtgärder fyrtio timmar i veckan. Ersättningen finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i etableringstillägg

Svar: Detta är maximalt belopp för etableringstillägg, oavsett hur många barn man har. Möjligt om alla tre barnen är minst 11 år gamla (bidraget är mindre för yngre barn), men bara om man av någon anledning inte får underhållsstöd för mer än två av dem. Om man får underhållsstöd för det tredje har man bara rätt till etableringstillägg för två barn. Det här bidraget finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i bostadsbidrag

Svar: Teoretiskt möjligt. Familjen kan få 4 500 i bostadsbidrag, om den har en hyra på över 5 700 kronor i månaden och det tredje barnet i familjen helt saknar försörjning. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget. Maximalt bostadsbidrag för en familj med 3 barn är 4900 kronor oavsett hyreskostnad. Alla bosatta i Sverige har rätt till bostadsbidrag om de uppfyller villkoren.

3 754 kr i barnbidrag

Svar: Stämmer, barnbidraget är lika för alla i Sverige

2 546 kr i underhållsstöd

Svar: Osannolikt, bygger på antagandet att kvinnan bara får underhåll för två av de tre barnen. Underhållsstöd betalas bara om barnens pappa inte bidrar till deras försörjning. Om pappan är med i bilden så försvinner underhållsstödet. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget.

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Mer korrekt beräkning för en ensamstående mamma som pluggar svenska och deltar i andra insatser på heltid, med tre barn över 11 år utan någon pappa som bidrar till försörjningen är:

6 468 kr i etableringsersättning

3 000 kr i etableringstillägg (om man får underhållsstöd för tre barn )

4 500 kr i bostadsbidrag (förutsatt en hyra på 5 700 kronor i månaden)

3 754 kr i barnbidrag

3 819kr i underhållsstöd (underhållsstöd för tre barn i stället för två)

=21 541 Detta har man rätt i under högst två år, och förutsätter att den ensamma mamman deltar på heltid i utbildningar och andra insatser.

Jämför detta med riksnormen för försörjningsstöd i motsvarande situation(ensamstående mamma, tre barn på 11, 12 och 15 år, ingen pappa som bidrar, hyra på 5 700 kronor i månaden, deltar i någon form av arbetsmarknadsinsatser:

4 500 kr i bostadsbidrag

3 754 kr i barnbidrag

3 819 kr i underhållsstöd

7 967 kr i kompletterande försörjningsstöd (antaget 1 100 kronor i månaden för hushållsel, hemförsäkring, fackföreningsavgifter och kollektivtrafikresor till arbetsmarknadsinsatser m.m.)

= 20 040. Därtill kan man få ersättning för bl.a. tandvård, hälso- och sjukvård, läkemedel, glasögon,  underhåll, reparation och inköp av hemutrustning och möbler, flyttkostnader, barnomsorg m.m.

Etableringsersättningen är alltså 1040 kronor högre än försörjningsstödet, men ger inte rätt till ersättning för något av de sistnämnda kostnaderna. En nyanländ invandrare kan i stället få lån för att skaffa hemutrustning. Lånet ska återbetalas och har samma ränta som studielån.

Utöver detta har invandraren rätt till 259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning. Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut.

Svar: Nej. Beräkning ovanför utgår från att barnen är minst 11 år gamla. Då har rätten till föräldrapenning upphört. Nästa år ska också reglerna för föräldrapenning ändras så att 80 procent av dagarna måste tas ut innan barnet fyllt 4 år. Därmed blir det svårare att ta ut långa sammanhängande perioder med föräldrapenning för flera barn som är födda utomlands. I gengäld får de övriga 20 procenten av dagarna sparas tills barnet fyllt 12. Om man har yngre barn och tar ut mycket föräldrapenning under de första två åren så brinner etableringsersättningen och –tillägget inne. Dessutom kan föräldrapenning inte kombineras med full etableringsersättning och etableringstillägg.

Invandraren har rätt till 12 000 kr i skattefri SFI-bonus. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Svar: Nej, man har inte rätt till sfi-bonus utan det är något som man förtjänar. Sfi-bonus är ett engångsbelopp. 12 000 kronor är högsta bonus, som bara betalas ut om man klarar den högsta nivån (kurs 3D) av sfi inom tolv månader från utbildningsstart och 15 månader från folkbokföring. Den nivån är ungefär jämförbar med svenska för sjätte klass i en svensk grundskola. Om man klarar sfi på lägre nivåer i samma tid kan man få ett lägre bonus.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb."

Svar: Etableringsersättningen kan dras in eller sättas ned om man inte medverkar i sin etableringsplan på heltid. Reglerna är på väg att ändras så att det framgår tydligt att det också betyder att man ska tacka ja till ett lämpligt arbete. Efter de första två åren är det precis samma regler som gäller oavsett om man är invandrare eller infödd.

Krönika om Iran

Jag skriver krönika om Iran i veckans Tidningen NU (nr 38). Text finns ej på nätet, så jag lägger upp den här nedan.

Iran: Förtryck, krigshot och sanktioner

Det finns idag en reell risk för krig i Iran. Orsaken är att landets diktatoriska regim söker framställa kärnvapen, eller kapacitet för snabb sådan framställan. Detta sker i strid med icke-spridningsavtalet som Iran undertecknat. Gång på gång hotar prästerskapet i Iran att staten Israel ska utplånas. Regimen förnekar Förintelsen och arrangerar konferenser där världens mest kända nazistiska förintelseförnekare bjuds in.

Samtidigt förföljer regimen i Iran sin egen befolkning skoningslöst. De fängslar journalister, torterar aktivister, hänger oppositionella i lyftkranar och har drivit hundratusentals iranier i exil. Betänk då vilken brutalitet ayatollorna är beredda att utöva om de också skulle förfoga över världens farligaste vapen.

För tio år sedan fanns hopp om reformer i Iran. Presidenten var uttalad reformist och EU förde en ”kritisk dialog” med Iran. Men det blev ingen öppning för demokrati. Det kärntekniska programmet i Natanz avslöjades och Mahmoud Ahmadinejad valdes till president. Reformisterna rensades ut eller sattes i husarrest. Kvar finns den hårda kärnan runt prästerskapet.

Den iranska regimen har blivit mer inåtvänd, mer exkluderande och mer paranoid. Regimen är ovillig att kompromissa om det kärntekniska programmet och ointresserad av demokratiska reformer. I stället söker ledningen konflikt med omvärlden och hotar Israel med utplåning.

Samtidigt börjar sanktionerna alltmer påverka ekonomin. Det gäller inte minst de finansiella sanktionerna mot bankväsendet. Givetvis kan Iran kringgå dessa sanktioner, men det kostar att hela tiden tvingas lista ut mer raffinerade metoder att kringgå regelverket, och vänner som är beredda att stå till hands blir färre.

Många iranier anser att regimen skapar konfrontation med västvärlden i onödan. Även om en hel del är hjärntvättade och alltid kommer att stödja regimen så är stödet för den aggressiva retoriken mot omvärlden förmodligen ganska begränsat.

Den aggressiva retoriken och det kärntekniska programmet riskerar att leda till en militär konflikt. Ett sådant krig är jag själv är starkt kritisk till. En militär aktion mot Iran skulle sannolikt inte uppnå dess syften att slå ut det kärntekniska programmet eftersom en hel del faciliteter är undangömda eller långt under jord. Tvärtom skulle en militär insats utan tvekan försvaga den iranska oppositionen och trigga igång en våg av iransk terrorism runt om i världen.

Det som återstår av handlingsvägar för omvärlden är främst att skärpa sanktionerna. Det är inte något optimalt alternativ, men det är i dagsläget det minst dåliga av de alternativ som finns. Sanktionerna kommer att slå hårdare mot den iranska befolkningen, men de är nödvändiga.

Jag har ända sedan FN införde sanktioner mot Iran 2006 argumenterat för att sanktionerna kommer att behöva bli skarpare. I takt med att den iranska regimen blivit alltmer inåtvänd och krigshotet växt så gissar jag att fler och fler kommer att ansluta sig till uppfattningen att sanktionerna är det minst dåliga alternativet.

Fredrik Malm, utrikespolitisk talesperson Folkpartiet

Val i Nederländerna

Idag är det val i Nederländerna. Har änn inte sett slutgiltigt valresultat så jag väntar med att kommentera det.

Diskuterade dock valet i morse i SVT Gomorron Sverige tillsammans med Jonas Sjöstedt (V). Programmet går att se här.

Etiopien

Tack och lov släpptes de två svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson från Etiopien. Kort därefter börjar historien om hur deras gripande gick till att rullas upp.

Jag kommenterade Sveriges bistånd till Etiopien för SVT Rapport idag (se här) och diskuterade också frågan i Studio Ett på eftermiddagen (lyssna här).

Artikel om Turkiet

Jag skriver om Turkiet i premiärnumret av Frivärld Magasin.

Läs artikeln här.

Kort utdrag:

Faktum är att många utvidgningsvänner i Europa tyvärr tonar ned de faktiska problem som finns i Turkiet, samtidigt som de reformer som genomförs överdrivs. Det finns en rädsla att klumpas ihop med dem som inte vill att Turkiet någonsin ska bli medlem i EU. Problemet är att denna hållning inte hjälper Turkiet eftersom trycket att genomföra reformer inte blir lika starkt.

Den svenska regeringen med utrikesminister Carl Bildt längst fram på barrikaden har satt detta i system. Ingen detalj är för liten för att kunna beskrivas som ett framsteg, och inget bakslag i Turkiet är för stort för att kunna sopas under mattan.

Artikel om kristna i Mellanöstern

Jag skriver i Kyrkans Tidning om kristna i Mellanöstern.

Artikeln går att läsa här.

I arbetet med artikeln gjorde jag ett litet test och gick in på Sveriges kristna råds hemsida (skr.org) och sökte på några olika folkgrupper i Mellanöstern. Resultatet blev så här:

Sökordet "kopter" - 3 träffar
Sökordet "assyrier" - 4 träffar
Sökordet "syrianer" - 5 träffar
Sökordet "palestinier" - 576 träffar.

Detta visar i blixtbelysning den överdimensionering palestinafrågan har fått i Sverige, inte minst i många kristna kretsar. Notera i detta att mellan 100-200 000 kopter har lämnat Egypten senaste året. Hälften av alla assyrier/syrianer har tvingats lämna Irak senaste 9 åren. Detta har inte renderat någon uppmärksamhet alls hos paraplyorganisationen för kristna grupper i Sverige, vilket måste betecknas som synnerligen förvånande. Jag har dock inte haft möjlighet att se om detta är ett mönster som går igen hos enskilda kristna samfund och tillhörande biståndsgrupper.

Krönika i Folkbladet

Jag blev erbjuden att skriva en sommarkrönika i tidningen Folkbladet, av utmärkte redaktören Widar Andersson.

Krönikan handlar om situationen i Turkiet, ett passande ämne med tanke på president Abdullah Guls besök till Sverige i september.

Krönikan går att läsa här och klistras också in här nedan.

Pressfrihet, kurder, rasism.

Av Fredrik MalmRiksdagsledamot Folkpartiet. Uppdaterad 2012-07-10

I dag skriver Fredrik Malm (FP) ett inlägg i debattserien "Politikens skillnader".

 

Den 10-12 september kommer Turkiets president Abdullah Gul till Sverige. Det är första gången en turkisk president kommer på officiellt besök till Sverige.
Turkiets roll i Mellanöstern, våldet i Syrien och anslutningsprocessen till EU lär stå på dagordningen.

Men mindre ofta diskuteras det som är mest väsentligt av allt, nämligen vad som händer inne i Turkiet. Där är problemen betydligt större än vad regeringsföreträdarna från Ankara vill medge.

Politikens skillnader
Här är några punkter som borde stå på dagordningen när Abdullah Gul besöker Sverige.

Pressfriheten. Turkiet har idag ca 100 journalister i fängelse. Det är nästan dubbelt så många som för ett år sedan. Landet sägs vara världsrekordhållare i att fängsla journalister. Förra året yrkade en åklagare på 3000 års fängelse för en journalist. Misshagliga journalister kan också avskedas. Till exempel fick Ali Akel sparken från dagstidningen Yeni Safak för att han kritiserade premiärminister Erdogan i en kolumn den 25 maj i år.

Kurderna. Turkiska staten har de senaste åren fått någon sorts fnatt när det gäller arresteringar. Flera tusen kurdiska politiker, skribenter och aktivister har gripits. De kan hållas i många månader utan rättegång, och åklagarna yrkar ofta på tiotals år i fängelse. Officiellt är detta en kampanj mot gerillan PKK, men i praktiken slår batongerna betydligt vidare än så. Vem som grips är ett lotteri. Till exempel fick en man 8 års fängelse (åklagaren yrkade på 25 år) för att ha bedrivit "propaganda" - trots att han är döv, stum, analfabet och illiterär. För en månad sedan dömdes två studenter till 8 års fängelse för att de hållit upp en banderoll som krävde gratis utbildning.

Rasismen. Det är hemskt att behöva säga det, men Turkiets regering understödjer motsättningar och hat. Premiärminister Erdogan hotade för två år sedan att deportera 100 000 armenier från Turkiet. Han uttalade att kurder som inte älskar Turkiet borde lämna landet. För några månader sedan talade Turkiets inrikesminister Idris Naim Sahin vid ett möte där deltagare höll upp plakat med texten "alla armenier är horungar" (?Hepiniz Ermenisiniz, Hepiniz Piçsiniz?). Vid ett stödmöte för Gazaflottiljen/Mavi Marmara, med tydliga kopplingar till Turkiets regering, hölls det upp plakat med hakkorset och texten "Vi tackar er" (?Ellerinize Saglik?). Detta är bara ett axplock.

Journalister och politiker måste våga ställa de obekväma frågorna till Abdullah Gul. Annars kommer hans besök att reduceras till ett gemytligt kafferep i Arvfurstens palats och några kindpussar på Slottet.

Ingmar Karlssons plagiat

För några år sedan läste jag Sveriges förre generalkonsul i Turkiet Ingmar Karlssons bok "Kurdistan - landet som icke är" (Wahlström & Widstrand, 2008). Jag skrev också i Expressen om boken.

Jag upptäckte då att flera passager i boken var i stort sett rakt av plagierade från en rapport av International Crisis Group. Jag skrev då ett inlägg på bloggen, men inlägget försvann när jag sedan dödade bloggen, men jag sparade ned det på datorn.

Nu har Torbjörn Jerlerup gjort en granskning av ett citat i Ingmar Karlssons senaste bok. Det är bra att detta granskas och jag lägger därför upp min genomgång igen så att den finns tillgänglig på nätet.

...................................................................

tisdagen den 9:e september 2008

Ingmar Karlssons plagiat i "Kurdistan - Landet som icke är"

Sakine Madon berättade förra veckan om avslöjandet 2004 att Ingmar Karlsson plagierat en artikel i SVD i en av sina böcker.

Detta återgavs också i Expressen, den 1/4 2004 (obs, inget aprilskämt):

Toppdiplomaten Ingmar Karlsson anklagas för plagiat. Flera stycken i hans bok är stulna från en debattartikel.

- Så beter man sig bara inte, säger upphovsmannen Carl Johan Gardell.

Knappt har stormen bedarrat efter Arne Rebergs indragna bok om Astrid Lindgren. Då seglar nästa författarkonflikt upp. Nu handlar det om Sveriges generalkonsul i Turkiet, Ingmar Karlsson och hans bok "Tro, terror och tolerans".

- Jag upptäckte snabbt att boken innehåller meningar och citat från en artikel jag skrivit i Svenska Dagbladet, säger historikern Carl Johan Gardell.

Artikeln handlade om en bok av den franske islamexperten Gilles Kepel. Carl Johan Gardell har hittat 13 stycken i Ingmar Karlssons bok som är snarlika eller exakta med formuleringarna i artikeln i SvD.

- Inom forskarvärlden är det tabu att inte ange källan. Jag förstår inte hur Ingmar Karlsson har resonerat, säger Carl Johan Gardell.

Ingmar Karlsson bad då om ursäkt och lovade att rätta till felet om fler upplagor skulle ges ut.

När jag läser "Kurdistan - Landet som icke är" så inser jag att Karlsson har gjort precis samma sak en gång till.

Nu handlar det inte om en artikel i SVD utan om en 20-sidor rapport av International Crisis Group (ICG) från 2007. Det handlar om delkapitlet i boken som rör normalisering och folkomröstning i Kirkuk. Att notera är dessutom att denna 20-sidor korta rapport tycks vara den enda källan Karlsson använder sig av i den del av boken som rör den mest brännheta frågan för Irak och Kurdistan under detta årtionde.

Vad som är slående är att ICG-rapporten inte ens nämns i litteraturförteckningen längst bak i boken, och inte heller i inledningen där Karlsson klargör att ett annat kapitel är en utvidgning av ett kapitel i en av hans tidigare böcker. Därmed blir det extra besvärligt att faktiskt upptäcka detta.

(För läsare som inte känner till Kirkuk hänvisar jag till en kort beskrivning längst ned i detta inlägg, där det också finns lite lästips.)

Låt oss gå igenom detta sakligt.

I Karlssons bok på sidorna 161-163 och 166 (se bilder nedan) så återges i stort sett direkta översättningar från ICG:s rapport (sidorna 2-4, 8, 12-13, 15 och 19). På ett ställe i boken anges ICG som källa, då för en detaljuppgift om återvändande shiitiska araber. I övrigt berättas aldrig för läsaren att hela avsnittet är så nära en direktöversättning av ICG-rapporten det går att komma.

Se bilderna nedan, och jämför med ICG:s rapport som finns att ladda ned här.

De stycken som är markerade i gult är i stort sett direktöversättningar från ICG-rapporten, och du hittar dem i rapporten enligt följande:

2 - sida 2 i rapporten sista stycket
3 - sida 3 inledningen andra stycket vänsterspalt (här nämner IK källan)
4 - sida 4 ungefär mitten vänsterspalten
5 - sida 9 ungefär i mitten vänsterspalten
6 - sida 9 strax under nr 5
7 - sida 9 direkt efter nr 6
8 - sida 8 högerspalten
9 - sida 2 andra stycket
10 - sida 12 högerspalten första delen
11 - sida 13 först i vänsterspalten
12 - sida 19 inledningen av sammanfattningen
13 - sida 3 överst vänsterspalt
14 - sida 3 strax under nr 13
15 - sida 3 direkt efter 14
16 - sida 8 en bit ned i vänsterspalten
17 - sida 8 efter nr 16
18 - sida 13 längst ned i vänsterspalten (notera att detta är ett citat från en turkmensk politiker, men återges av Karlsson som ett faktum)
19 - sida 15 sist i vänsterspalten

Hur gör Karlsson? Jo, han tar ett stycke här, ett stycke där och klistrar sedan in dem i boken så att styckena hamnar i stort sett i en direkt följd. Totalt handlar det om tre hela sidor i Karlssons bok som är snudd på direkta översättningar från ICG-rapporten.

Detta görs dessutom selektivt. ICG för i rapporten flera viktiga resonemang, som i kort sammanfattning går ut på:

1. Hård kritik mot de kurdiska partierna för deras agerande i Kirkuk, men ICG anser också att de ser en förändrad och mer lyssnande attityd från de kurdiska ledarskapet senaste året.
2. Betoning av vikten av större engagemang från USA:s sida och en mer långsiktigt hållbar strategi.
3. Rekomendationer till samtliga inblandade parter (Krg, Irak, Turkiet, PKK, de olika grupperna i Kirkuk samt USA)
4. Att Turkiet dämpar sin retorik rörande Kirkuk och erbjuder PKK amnesti (ej högsta ledarskiktet som föreslås avväpnas och integreras i Kurdistan-Irak) mot att de lägger ned vapnen.

Av dessa punkter återger Ingmar Karlsson endast punkt ett, och då endast första bisatsen. USA:s roll nämns inte, inte heller ICG:s kritik mot Turkiets agerande eller signalerna om en förändrad attityd från kurdiskt håll.

Eftersom Karlsson inte berättar för läsaren att de långa resonemangen är inklippta från en rapport så tror förstås läsaren att detta är Karlssons egna analyser. Om han däremot berättade om källan så skulle en uppmärksam läsare se att den dessutom återges mycket selektivt.

Ett exempel är ett Crisis Groups stycke om hur grupperna i Kirkuk ser på folkomröstningsfrågan. Karlsson i stort sett direktöversätter stycket (nr 5 markerat gult sid 163 och nr 6 markerat gult sid 165). Men det finns en liten hake. När Karlsson delar upp ICG-stycket i två så väljer han att inte översätta en viktig mening som finns i mitten. Den lyder: "Some of their opponents may accept the 1957 census as a baseline but will question the legitimacy of identity papers held by Kurds claiming a Kirkuki ancestry" (sida 9 i rapporten, vänsterspalten).

Denna mening innebär nämligen att ICG inte definierar synen på folkomröstningsfrågan som en tvådimensionell fråga, utan komplicerar den ytterligare. Detta passar uppenbarligen inte Ingmar Karlssons tes varför han låter meningen utgå och därmed sätter den kurdiska uppfattningen och den icke-kurdiska uppfattningen i motsatsförhållande, och inga uppfattningar tycks finnas där emellan.

Nu ska klargöras att Ingmar Karlsson (tack och lov!) aldrig hävdat att hans bok är något vetenskapligt verk. I sitt rättshaveristmejl om sina kritiker hävdar Karlsson att en tidigare bok blivit ett "standardverk", så förmodligen anser han att Kurdistan-boken är något liknande, en sorts encyklopedi över bergsfolket.

Men detta betyder förstås inte att man kan hantera källor hur som helst. Det betyder inte heller att man kan förvänta sig att gå fri från kritik. Och det betyder framför allt inte att man bör plagiera på samma sätt som tidigare, när man redan fått göra avbön en gång och be om ursäkt.

Guns N' Roses skulle förstås kunna skriva "Lyrics: W Axl Rose" ovanför texten till Knockin on heaven's door i CD-fordralet till Use your illusion 2, men Bob Dylan skulle inte tycka om det.

Kort beskrivning av Kirkuk:

Kiruk är en stad i norra Irak, en mosaik där kurder, araber, turkmener och assyrier lever. När Baathpartiet styrde fördrevs hundratusentals icke-araber (främst kurder) och regimen betalade araber för att flytta in till staden. På så sätt förändrades demografin och regimen försäkrade sig om arabisk kontroll över de stora oljefyndigheterna, och försökte göra slut på kurdiska anspråk att införliva staden i sin autonomi (på 1970-talet) och eventuellt i en framtida självständig kurdisk stat.

Efter Saddam Husseins fall har fördrivna kurder återvänt och många araber har lämnat Kirkuk. Enligt Iraks konstitution ska en folkomröstning hållas senast 31/12 2007 om framtida status för Kirkuk och andra områden runtomkring - om de ska tillhöra arabiska Irak eller det kurdiska självstyret. Folkomröstningen har skjutits upp och ännu inte hållits. Svensk-italienaren Staffan de Mistura är FN:s sändebud i Kirkuk och försöker att hitta en lösning på problemen, något som är svårt eftersom kurder, araber och turkmener har olika krav och visar upp stor oförsonlighet mot varandra.

 Lite läsning för den som är intresserad att lära sig mer om Kirkuk och Baathpartiets ohyggliga brott mot befolkningen där:

- Henry Astarjians "The struggle for Kirkuk" som är både personlig och läsvärd. Handlar inte så mycket om arabiseringen, men desto mer om tiden fram till Qassem-kuppen 1958.

- Min och Gulans artikel i Expressen 2005 om Kirkuk.

- International Crisis Groups första rapport om Kirkuk.

- Noury Talabanis uppsats "Arabization of the Kirkuk Region" (jag har ej hittat på nätet, men den gavs ut vid Upsala Universitet).

- Gå in på turkmen.nl för ett turkmenskt perspektiv.

Text i Expressen och källhänvisningar

Den 10-12 september kommer Turkiets president Abdullah Gul till Sverige. Det är det första turkiska statsbesöket i Sverige. Det är viktigt att de systematiska övergrepp som pågår i Turkiet också finns med på agendan under Guls besök.

Jag har skrivt en artikel i Expressen om detta. Går att läsa här.

Här nedan följer källhänvisningar till uppgifter i artikel:

Journalisten Ali Akel som fick sparken för att han kritiserat premiärminister Erdogan:
http://www.hurriyetdailynews.com/turkish-columnist-fired-for-criticizing-pm-.aspx?pageID=238&nID=21943&NewsCatID=341

Rasistiska plakat mot armenier och inrikesministern Sahins medverkan:
http://www.huliq.com/3257/anti-armenian-demonstrations-turkey-you-are-armenians-you-are-bastards

Vägskylten i Diyarbakir:
http://news.am/eng/news/112126.html
(här finns ett sakfel i min artikel, det står välkommen på zazaki, inte på kurmanci)

Det syrisk-ortodoxa klostret Mor Gabriel, se till exempel text i Wall Street Journal:
http://online.wsj.com/article/SB123638477632658147.html

Assyriern Favlus Ay som stoppats av författningsdomstolen från att byta namn:
http://www.aina.org/news/20111004180141.htm

Studenter som fick 8 års fängelse för en banderoll om gratis utbildning:
http://www.hurriyetdailynews.com/students-sentenced-to-eight-years-for-banner-in-turkey.aspx?pageID=238&nID=22632&NewsCatID=339&fb_source=message

Mehmet Tahir Ilhan:
http://www.hurriyetdailynews.com/deaf-mute-man-faces-25-years-in-jail-for-terrorist-propaganda-in-turkey-.aspx?pageID=238&nID=23169&NewsCatID=339 (anklagelserna)
http://bianet.org/english/freedom-of-expression/139273-court-sentences-mute-suspect-to-eight-years-for-making-propaganda (domen)

Artikel i DN och källor till sakuppgifter

Jag skriver idag på DN Debatt om att det nu är dags att införa sanktioner mot Azerbajdzjan. Det är rimligt att detta diskuteras av EU:s utrikesministrar, och att i ett första steg reserestriktioner införs mot ledande företrädare för regimen i Azerbajdzjan.

Artikeln går att läsa här.

Här är källor till sakuppgifter i artikeln:

Presidentfamiljens ägande:
http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2010/03/04/AR2010030405390.html

Övervakningen av SMS-trafik under Eurovision 2009:

http://www.rferl.org/content/feature/1800013.html

Kurser i krypskytte:

http://www.hurriyetdailynews.com/default.aspx?pageid=438&n=azerbaijan-launches-sniper-lessons-for-youth-2011-04-07
 
Idrak Abbasov och Khadija Ismailova:
http://www.hrw.org/news/2012/05/03/azerbaijan-media-freedoms-grave-danger

Rapporten “Running scared”:

http://www.article19.org/data/files/medialibrary/3003/12-03-22-REPORT-azerbaijan-web.pdf

Valfuskare i riksdagen?

Denna vecka pågår konferensen "International Forum for Young Politicians of North-West Russia and the Nordic Countries" i Sveriges riksdag. Arrangör är Nordiska rådets svenska delegation.

En rad svenska politiker kontaktades med förfrågan om att delta. Jag bad då att få se en lista över de ryska politiker som deltar. Det är viktigt, inte minst eftersom detta forum ska anta en formell resolution. Då är det bra att veta med vilka ska slå sina påsar ihop. Det ryska politiska systemet lämnar, som vi vet, en hel del i övrigt att önska.

Det är framför allt en av de ryska deltagarna som bjudits in som föredragshållare som väcker frågor. Han heter Alexej Makarov och är ledamot i statsduman i Sankt Petersburg. Han representerar Vladimir Putins parti Enade Ryssland.

Enligt valövervakare och journalister i Ryssland har Makarov i senaste valet stulit 4873 röster. Det går att läsa mer om detta hos Amanda Lövkvist.

Notera att i Sverige hölls omval i hela Västra Götalandsregionen på basis av färre än hundra felräknade röster, vilket då ansågs kunnat påverka valutgången. Vad innebär då nästan 5000 röster, till en och samma kandidat?

Makarov höll igår sitt anförande i Riksdagen. Titeln för detta var "Social inkludering, social sårbarhet och samhälleligt skydd av ungdomen". Just denna titel rimmar särskilt illa med Makarovs aktiva stöd för den lag, allmänt kallad "censurlagen", som förbjuder information om homosexualitet i Sankt Petersburg. Detta skriver QX om.

En person som sammanfattar problematiken på ett bra sätt är Ulrika Westerlund som är ordförande i RFSL:

"Det finns de som menar att det inte blir bättre av att man isolerar ryska politiker och det kan jag hålla med om, svarar Ulrika Westerlund. Men då måste man vara konsekvent med att tydliggöra vad det är som skiljer oss åt. Just nu har unga nordiska och unga ryska politiker väsensskilda åsikter i viktiga frågor. Det skall bli intressant att se hur de hanterar den gemensamma resolutionstexten."

Tyvärr domineras det ryska deltagande av företrädare för regimen i Ryssland. Där finns inte en enda företrädare som faktiskt representerar oppositionen i Ryssland. Jag har därför valt att inte delta på denna konferens.

Irak på väg mot splittring?

Jag deltog under helgen på ett mycket intressant seminarium om Iraks framtid. Vi var fyra personer i panelen och ett 60-tal i publiken. Fördelen med sådana här övningar är att man får tala till punkt, nackdelen är att jag - tyvärr - har en viss förmåga att alltid tala lite för länge. Men det var roligt att så många kom och att många infallsvinklar kom fram.

Man kan se debatten i sin helhet här.

Mehrangiz Kar i Sveriges riksdag

Den 14 april arrangerade Folkpartiet Liberalerna ett seminarium om Iran i Sveriges riksdag. Omkring 150 personer deltog, vilket var väldigt roligt!

Bland talarna märktes bland andra Mehrangiz Kar, som är en mycket framstående förkämpe för mänskliga rättigheter i Iran.

Här en bild på mig och Mehrangiz.

Artikel om oljeberoende

Jag har skrivit en artikel tillsammans med Folkpartiets Europaparlamentariker Olle Schmidt om problemen med vårt oljeberoende, främst ur ett utrikes- och säkerhetspolitiskt perspektiv. Artikeln var publicerad i Enköpings-Posten, som tyvärr inte lägger upp opinionsmaterial på nätet. Artikeln går därför att läsa hos Globala Liberaler.

EU-länder bör sätta press på Ungern

En rad grundläggande värderingar som hör till det öppna Europa utmanas nu i Ungern. Om inte landets grova överträdelser möter en stark reaktion från övriga länder i EU riskerar vi att hamna på ett sluttande plan, skriver Jan Björklund, Birgitta Ohlsson, Cecilia Wikström och jag själv i Svenska Dagbladet den 9 mars.

Hela artikeln om Ungern finns att läsa här.

Utrikesdeklaration och debatt

I onsdags hölls den årliga utrikespolitiska debatten i Sveriges Riksdag. Carl Bildt (M) presenterade regeringens utrikesdeklaration och därefter följde debatt med företrädare för samtliga riskdagspartier.
Utrikesdebatten och protokollet finns här. Mina två inlägg går att hitta delas längst ned i filmfönstret och i högerspalten.

Utrikesdeklarationen finns här.

Nytt partiprogram i Folkpartiet

Under denna mandatperiod tar Folkpartiet fram ett nytt partiprogram. Processen inleddes för ett år sedan med en rad ämnespolitiska program som behandlades på landsmötet (Folkpartiets kongress som hålls vartannat år) hösten 2011.
Nu har partiledningen tillsatt en arbetsgrupp som kommer att ta fram ett förslag till nytt partiprogram där tidigare program och nya områden inkluderas.

Jag har fått förtroendet att vara en av ledamöterna i programgruppen. Arbetet leds av Christer Nylander, riksdagsledamot och vice ordförande i kulturutskottet.

Läs mer här.

Valet i Taiwan

Jag skriver om valet i Taiwan. Går att läsa i Katrineholms-Kuriren här.

Arrangemang framöver

Som riksdagsledamot och engagerad i internationella frågor får man ofta förfrågningar om att hålla föredrag, delta i paneldiskussioner och att skriva artiklar. Det är nästan alltid lika roligt!

Vill någon förening bjuda in mig så finns kontaktuppgifter i högerspalten här på bloggen.

Här är arrangemang jag deltar på kommande månader. Om någon är intresserad av att komma och lyssna så kontakta arrangörerna för mer info.

Lördag 21 januari

Deltar på kurdiskt möte i Solnahallen på kvällen och håller ett hälsningsanförande för Folkpartiet. Event på Facebook.

Onsdag 25 januari

Föredrag om utrikespolitik med efterföljande diskussion hos Folkpartiet i Älvsjö på kvällen.

Torsdag 26 januari

Talar på tema "Ett år med den arabiska våren" hos Folkpartiet i Solna på kvällen.

Lördag-Söndag 28-29 januari

Föredrag om internationell politik på Folkpartiets stora konferens i Lundsbrunn, Västra Götaland.

Tisdag 7 februari

Håller föredrag för Kurdiska Student- och Akademikerföreningen vid Örebro Universitet, kväll.

Onsdag 8 februari

Talar utrikespolitik på gemensamt årsmöte för Folkpartiet i Skarpnäck, Farsta och Vantör, kväll.

Lördag 11 februari

Deltar i paneldiskussion om migrationspolitik och Europa hos Folkpartiet Örebro kl 14-16.

Håller anförande hos iransk-kurdiska partiet Komala, kväll

Onsdag 15 februari

Deltar på hearing om bistånd i rikdagen. Arrangör Silc m.fl

Torsdag 23 februari

Talar om internationella frågor på årsmöte för Folkpartiet Spånga

Torsdag 1 mars

Talar utrikespolitik hos Liberala Ungdomsförbundet i Göteborg, kväll

Torsdag 15 mars

Talar utrikespolitik hos Liberala Ungdomsförbundet i Stockholm, kväll

Söndag 18 mars

Deltar i panelsamtal om Israel

http://www.israelinsamlingen.org/Israeldagen/Program/tabid/1782/language/sv-SE/Default.aspx

Svar från Bildt om Sydkinesiska sjön

Häromveckan ställde jag en skriftlig fråga till utrikesminister Carl Bildt med anledning av det spända läget i Sydkinesiska sjön. Frågan anknyter till en artikel i samma ämne.

Nu har Carl Bildt svarat.

Kristna i Mellanöstern

Jag har skrivit en artikel om situationen för kristna i Mellanöstern. Texten är publicerad i senaste numret av Frisinnad Tidskrift. Artikeln finns också publicerad på Assyriska Riksförbundets webbsida Hujådå och går att läsa här.

Erik Helmerson på DN:s ledarsida hade en bra text i ämnet häromdagen också.

Fråga till Bildt om Sydkinesiska sjön

Jag har idag ställt en skriftlig fråga i riksdagen till utrikesminister Carl Bildt angående Sydkinesiska sjön och Spratlyöarna. Frågan går att läsa på riksdagens hemsida här, och finns här nedan:

Skriftlig fråga 2011/12:283

den 9 januari

Fråga

2011/12:283 Sydkinesiska sjön

av Fredrik Malm (FP)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

De senaste åren har en rad incidenter ägt rum i Sydkinesiska sjön. Orsaken är Kinas allt mer aggressiva agerande för att kontrollera innanhavet och den mängd atoller, rev och sandbanker som går under namnet Spratlyöarna. Sex länder gör helt eller delvis anspråk på Spratlyöarna. Anspråken är överlappande och motiven skiljer sig åt.

Sydkinesiska sjön förbinder Indiska oceanen med Stilla havet. Hälften av all världens frakttrafik till sjöss passerar där. Att Kina gör anspråk på hela detta innanhav kan få långtgående konsekvenser för världens politiska maktbalans och den fria navigationsrätten till sjöss.

EU bör vara pådrivande för en multilateral lösning på frågan om Sydkinesiska sjön och Spratlyöarna. Utgångspunkten bör vara att den uppförandedeklaration som Kina och tio Asean-länder enades om 2002 läggs till grund för ett bindande dokument. Taiwan, som kontrollerar den största ön i Spratly (Itu Aba), måste också involveras i en sådan process.

Hur ställer sig utrikesministern till möjligheten att inom Europeiska unionen initiera en sådan diskussion som skisseras ovan?

Inkom: 2012-01-09

Artikel om Turkiet

Jag skriver om Turkiet i Göteborgs-Posten idag. Texten går att läsa här.

Utgångspunkten är EU:s starkt kritiska framstegsrapport (ett mindre rättvisande namn i detta sammanhang) och utrikesminister Carl Bildts något förvånande kommentar ”av egen kraft och i eget intresse kommer den turkiska reformprocessen att fortsätta, och av sig självt kommer den att föra landet allt närmare EU.”

Ett utdrag från artikeln:

"I praktiken har reformprocessen i Turkiet knappt rört sig framåt de senaste fem åren. Initiativet att stärka den kurdiska befolkningens rättigheter torpederades genom en arresteringsvåg våren 2008 då över 2000 kurdiska folkvalda politiker, MR-aktivister och andra greps. Bristen på politisk process har lett till en eskalering av våld mellan militären och kurdisk gerilla. I höstas fortsatte massarresteringarna. Det finns inga garantier för att kurdernas rättmätiga krav på undervisning på sitt språk kommer att garanteras i en ny konstitution."

Nyårskrönika

Min krönika som sammanfattar 2011 finns att läsa på Newsmill. Det var ett riktigt skitår, och bättre lär det tyvärr inte bli i år.
Läs krönikan här.