Sveriges Radios utrikeskorrespondent Cecilia Uddén deltog på länk för att förklara varför IS vinner nya anhängare. Det lät som en reklambroschyr för kalifatet i Raqqa. Uddéns beskrivning av anhängarnas världsbild är så grovt missvisande att den måste kommenteras.
Så här svarade hon på frågan vad som lockar unga i Mellanöstern att ansluta sig till IS:
"Det är en sorts paradoxal kombination av dödskult och fascistoid våldsromantik å ena sidan, och en samhällsbyggardröm, en utopi, utopin om det islamiska kalifatet, som många drömmer om, att bygga en modern stat där alla är lika, det spelar ingen roll om man är oljeshejk man får ändå inte gå före i kön, om man kommer från Syrien, Egypten eller Tjetjenien, vi ska bygga en stat där barn vaccineras, där det finns moderna universitet, en modern infrastruktur och moderna finanser inte som al-Qaida som satt i en grotta. Och det lockar. Alla har ett lika värde om dom är muslimer förstås, det här är bortom polisiära stater i Mellanöstern, här ska man bygga den stora utopin."
Låt oss börja med det mest absurda, nämligen påståendet att "Alla har ett lika värde om dom är muslimer förstås". Sanningen är det rakt motsatta. Varken shiaislam eller sufiislam tolereras, och anhängarna är levande villebråd. Andra sunnimuslimer tvingas underordna sig IS totalitära gudstro.
Därtill svänger sig Uddén med positivt värdeladdade ord i allmänhet om IS-barbariet, "en samhällsbyggardröm...att bygga en modern stat...där barn vaccineras... moderna universitet... modern infrastruktur... moderna finanser... lika värde... bortom polisiära stater..."
Detta kan, om vi tolkar det snällt, appliceras på liberala och socialistiska dissidenter på Tahrirtorget och i Tunis våren 2011. Men inte ens med bästa välvilja kan man beskriva IS-anhängarnas salafi-jihadistiska vision som ett modernistiskt projekt för lika värde och mindre polisiär kontroll. Tvärtom strävar IS bakåt mot en idealiserad forntid för 1400 år sedan, även om de kan använda moderna metoder för att nå det målet.
När IS-soldater radar upp jezidiska män och syriska avfällingar för att skära halsen av dem så sker detta alltså enligt Cecilia Uddén som en del av en vision för motarbeta att en polisstat upprättas.
Att IS-anhängarna inte stödjer arabiska polisstater är förstås sant. De jagas ju av dessa regimer. Men detta innebär inte att IS-anhängarna per automatik blir motståndare till polisiär repression.
Tvärtom är en viktig beståndsdel i hjärntvätten inom våldsbejakande islamism att få den unga killen att agera som moralpolis gentemot sin omgivning. Det är ett sätt att skapa kontroll, men också ett sätt att få den nykläckte salafisten att exkluderas av omgivningen (som tycker killen har blivit koko och vänder honom ryggen) och därmed bli starkare kopplad till rörelsen, som snart är hans enda kvarvarande vänner. Den som ansluter sig till IS och reser till kalifatet gör inte detta för att undgå någon polisstat - utan tvärtom för att medverka i byggandet av en polisstat.
Cecilia Uddén lär ägna större delen av sin vakna tid att följa utvecklingen i Mellanöstern. Just därför blir jag så förvånad över dessa resonemang. Har SR:s korre överhuvudtaget förstått någonting av vad IS barbari handlar om?
