Finanspolitiska Rådet presenterade i dagarna rapporten Svensk finanspolitik 2015. Det är en ordentlig sågning av regeringen. Det finns en hel del att fundera över för Löfven och Andersson. Även Alliansregeringen får kritik, dock mildare.
Det räcker att läsa några punkter i sammanfattningen för att förstå vartåt det barkar.
Punkt 6: "/.../ Rådet bedömer att regeringens
åtagande att alla reformer ska vara finansierade enligt principen
krona-för-krona inte är tillräckligt för att tillgodose [det finanspolitiska] ramverkets
krav".
Punkt 8: "Rådet anser att den svaga förbättringen av det planerade finansiella
sparandet 2016–2018 tillsammans med frånvaron av ett åtagande
om att finansiera oförutsedda utgiftsökningar är ett brott
mot det finanspolitiska ramverket".
Punkt 14: "Enligt rådets mening kommer det att bli mycket svårt att nå regeringens
mål om lägst arbetslöshet inom EU till 2020. /.../ Åtgärder som skulle kunna
leda till att målet nås hamnar sannolikt i allvarlig konflikt med
regeringens fördelningspolitiska ambitioner".
Den sista citerade synpunkten från Finanspolitiska rådet är intressant. Enligt EU-kommissionen krävs 2,5 procentenheter lägre strukturell arbetslöshet i Sverige för att vara lägst i EU, vilket motsvarar 130 000 jobb. När regeringen väljer att höja skatter och bidrag riskerar snarare fler bli arbetslösa än att nya jobb skapas.