Det räcker att läsa några punkter i sammanfattningen för att förstå vartåt det barkar.
Punkt 6: "/.../ Rådet bedömer att regeringens åtagande att alla reformer ska vara finansierade enligt principen krona-för-krona inte är tillräckligt för att tillgodose [det finanspolitiska] ramverkets krav".
Punkt 8: "Rådet anser att den svaga förbättringen av det planerade finansiella sparandet 2016–2018 tillsammans med frånvaron av ett åtagande om att finansiera oförutsedda utgiftsökningar är ett brott mot det finanspolitiska ramverket".
Punkt 14: "Enligt rådets mening kommer det att bli mycket svårt att nå regeringens mål om lägst arbetslöshet inom EU till 2020. /.../ Åtgärder som skulle kunna leda till att målet nås hamnar sannolikt i allvarlig konflikt med regeringens fördelningspolitiska ambitioner".
Den sista citerade synpunkten från Finanspolitiska rådet är intressant. Enligt EU-kommissionen krävs 2,5 procentenheter lägre strukturell arbetslöshet i Sverige för att vara lägst i EU, vilket motsvarar 130 000 jobb. När regeringen väljer att höja skatter och bidrag riskerar snarare fler bli arbetslösa än att nya jobb skapas.
