Ukrainas sak är vår

Idag arrangerade Folkpartiet och vår demokratibiståndsstiftelse SILC ett seminarium på Sveriges riksdag med rubriken "Ukrainas sak är vår". Vi hade en fantastisk gäst, Ruslana Lyzhychko. Ruslana är inte bara känd för att ha vunnit Eurovision 2004, utan är en symbol för frihetskampen i Ukraina. Hon har varit enormt aktiv i protesterna de senaste månaderna mot Janukovitj korrupta styre. Ruslana åkte till Sverige för att öka kunskaperna om vad som har skett i Ukraina de senaste månaderna och öka stödet för protesterna på Maidantorget.

Seminariet var välbesökt och extra roligt att många svensk-ukrainare hittat dit. Ruslana hade satt ihop två korta filmer om Euromaidan och våldet från regimen, och stämningen blev rätt så känsomässig hos flera åhörare, vilket inte är svårt att förstå med tanke på att våldet har krävt 80 människoliv bara dagarna före Janukovitj kastade inte handduken.

Här lite länkar om Ruslanas besök:
TV4-inslag med Ruslana och jag själv.
Ruslanas och mitt gemensamma uttalande.
Feministbiblioteket skriver om seminariet
Intervju i Göteborgs-Posten med Ruslana

Seminariet "Ukrainas sak är vår!"

Ruslana och jag

Artikel i Kyrkans Tidning

Jag skriver i Kyrkans Tidning om situationen i Mellanöstern och Svenska Kyrkans besatthet av att driva kampanjer mot Israel. Artikeln går att läsa här.

Ez Kurdistanî me

Here is my contribution to the campaign "Ez Kurdistanî me", a project for raising awareness of the Kurdish issue.

Frihet för Ukraina

Ukrainare i Sverige protesterar mot regimen i hemlandet, oförtrutet står de på Mynttorget utanför Riksdagen varje söndag. De visar sin solidaritet med bröder och systrar på Majdantorget i Kiev och runt om i hela Ukraina. Deras kamp förtjänar större uppmärksamhet i omvärlden och måste innebära att EU diskuterar hur man kan ingjuta ny kraft och energi i grannskapspolitiken efter fiaskot i Vilnius i höstas. Här en bild från protesterna idag.

Studio Ett om JAS och Schweiz

Jag diskuterade JAS och Schweiz med språkröret Åsa Romson (MP) i Studio Ett igår. Detta med anledning av Ekots nyhet. Det blev fart och fläkt.

Debatten kan man lyssna på här (ca 53 min in i inslaget).

Mottakis besök till Sverige 2007, källa till uppgift i artikel

I min artikel i Aftonbladet om Carl Bildts besök till Iran, som går att läsa här, så nämner jag hur Iran använde utrikesminister Manouchehr Mottakis besök till Sverige 2007 för att stärka regimens legitimitet på hemmaplan.

Irans officiella nyhetsbyrå IRNA hävdade att man var på väg att inleda ett energisamarbete med Sverige. Detta var förstås ett försök att påskina att landet inte var isolerat på grund av kärnprogrammet. Maud Olofsson, som sannerligen inte kan beskyllas för att vara kärnkraftsvän och ännu mindre för att teckna firma för kärnkraftssamarbete med frustande mullor i Iran, dementerade uppgifterna.

Tyvärr finns inte Dagens Nyheters artikel i fråga på nätet, men jag klistrar in den här:

Dagens Nyheter 9 maj 2007

Bildts besök till Iran

Idag besöker utrikesminister Carl Bildt Iran. Jag skriver om Iran och besöket i Aftonbladet.

Artikeln går att läsa här. I papperstidningen finns också en kortare version av artikeln.

Utdrag:

"Politiska högnivåbesök till Iran kan bidra till att landet agera mer konstruktivt, men de kan också få motsatt effekt och förvissa ayatollorna att Iran släpps in i stugvärmen utan att behöva göra nödvändiga uppoffringar. Politisk diplomati är formbar materia och den inverkan besöken får beror till stor del på vad som sägs och hur omvärlden agerar.

Carl Bildt och andra utrikesministrars besök måste ramas in av tydliga uttalanden om behovet av mänskliga rättigheter, stopp för sponsring av terrorism och tryck på Iran att agera mer konstruktivt i sitt närområde. Besöken får inte innebära att den islamiska regimen och dess maktutövning bekräftas.

Den enda långsiktigt hållbara lösningen är att iranierna får möjligheten att bygga demokrati. Det är detta Carl Bildts besök i Tehran bör handla om."

Picture from Flickr, courtesy to Steve Rhodes.