Jag skriver i senaste numret (juni 2017) av tidskriften Axess om hur Turkiet ändrat latinska vetenskapligt vedertagna namn på djur för att ta bort hänvisningar till Armenien och Kurdistan.
Artikeln finns i tidskriften, och här nedan:
--------------------------------------
Turkisk Taxonomi
Även vissa
latinska djurnamn ses som ett hot mot Turkiet. Och då får djuren heta något
annat, skriver Fredrik Malm, Riksdagsledamot Liberalerna.
Inget land i världen är så hotat som
Turkiet. Så låter det i alla fall om man lyssnar på president Recep Tayyip Erdogan.
Listan över hoten är lång: kurder,
armenier, kritiska journalister, religiöse ledaren Fethullah Gulen, arga
twittrare, Israel, USA och jihadister (sedan de slutat få turkiskt stöd).
Mindre känt är att regeringen i Ankara
försöker neutralisera ytterligare tre allvarliga hot mot Turkiet: rödräven,
rådjuret och fåret.
Ja, det är faktiskt sant. Turkiets
regering har fattat beslut om att ändra de vetenskapliga namnen på dessa djur.
År 1758 publicerade Carl von Linné sitt
verk Systema Naturae. Sedan dess har
Linnés taxonomi varit den vetenskapliga ryggraden i systematiseringen av
världens djur och växter. Steg för steg har nya arter eller varianter av redan
upptäckta lagts till i klassificeringen. En del av dessa arter har regionala
beteckningar, och det är där skon klämmer för Erdogan.
 |
| Carl von Linnés taxonomi från 1758 |
De latinska namnen för arterna rödräv
och rådjur samt släktet får i Linnés klassifikation är Vulpes vulpes, Capreolus capreolus respektive Ovis. De två förstnämnda finns i flera olika varianter eller
underarter och fårsläktet innehåller ett flertal olika arter. När den ryske
zoologen Konstantin Satunin fann flera varianter av räv i Kaukasus och
söderöver för drygt hundra år sedan fick en av dem namnet Vulpes vulpes kurdistanica.
Året var 1906.
Tio år senare, 1916, fann zoologen W.
Blackler rådjur i Kaukasus, snarlika dem som finns i Alperna och Karpaterna i
Europa. De kaukasiska rådjuren fick namnet Capreolus
capreolus armenius. Tre år därefter,
1919, fann Nikolai Nasonov vildfår i samma område, vilka fick namnet Ovis armeniana.
Arts-/underartsbeteckningarna kurdistanica och armenius/armeniana har
varit vetenskapligt godkända för dessa djur sedan dess. De kan jämföras med exempelvis
åsjordfly och hönsbär som bär hänvisningar till Sverige: Spaelotis suecica (Aur.) respektive
Cornus suecica (L.).
Men så en dag i mars 2005 kom ett
pressmeddelande från miljö- och skogsdepartementet i Ankara: ”Tyvärr finns
många arter i Turkiet som fått sina namn på grund av onda avsikter. Dessa onda
avsikter blir uppenbara eftersom arter som bara upptäckts i vårt land fått namn
som går emot Turkiets enhet.”
Det är ett intressant uttalande. Dels
kan man rimligen ifrågasätta om dessa djur endast finns i Turkiet. Jag såg till
exempel en räv på en parkering i Huddinge häromdagen. Ovis-arter och Capreolus capreolus
har också äldre referenser till Kaukasus, vilket svårligen kan påstås ligga i
Turkiet.
Därtill fick djuren sina regionala
beteckningar flera år innan republiken Turkiet ens utropats 1923.
Men sådant är överkurs för regeringen i
Ankara. Man ändrade istället namnen på djuren. Vulpes vulpes kurdistanica
klumpades ihop med nominatarten Vulpes vulpes.
Ovis armeniana döptes om till Ovis
orientalis anatolicus och Capreolus capreolus
armenius slogs ihop med
nominatunderarten Capreolus capreolus
capreolus.
Turkiets politisering av latinska
djurnamn har inte lett till någon förtjusning i forskarvärlden. I en katalog
över däggdjur i Kaukasus, utgiven av Georgiens Nationalmuseum, listas de
vetenskapligt vedertagna namnen på djuren. Under dessa finns fotnoter:
”Den turkiska regeringen har ändrat de
latinska namnen på flera djur för att ta bort referenser till Kurdistan och
Armenien. De gamla namnen hotade Turkiets enhet, slog Turkiets miljö- och
skogsdepartement fast.”
Där nämns också att Andrew Polaszek,
generalsekreterare för Internationella kommissionen för zoologisk nomenklatur
(ICZN), klargör att det är förbjudet (verboten)
att ändra arters namn av politiska skäl. Samtidigt behöver inte ändringarna
bryta mot reglerna eftersom de nya namnen är vetenskapligt godtagbara
alternativ.
(Bilderna ovan är hämtade från "Catalogue of the type specimens of caucasian large mammalian fauna in the collection of the National Museum of Georgia".)
Detta försök att politisera taxonomin är
förstås bedrövligt. Det visar på ett konspirativt tänkande, där varje
hänvisning och referens till Armenien och Kurdistan påstås vara ett angrepp på
Turkiet. Detta trots att termen Kurdistan har använts med säkerhet sedan
1100-talet, alltså i ungefär 900 år.
Denna incident hjälper oss samtidigt att
förstå den mentalitet som präglar president Erdogan och hans styre. Om man med
sådan nitiskhet jagar hundra år gamla djurnamn är det inte så konstigt att man
också stänger tidningar och fängslar oppositionella.
Men reaktionerna från EU uteblev.
Istället godkände Bryssel under pompa och ståt kapitel 25 i
anslutningsprocessen. Avsnittet bär titeln ”Vetenskap och forskning”.
Slutsatsen av detta är att Erdogans konspirationsteorier
även syns i detaljerna. Och att Carl von Linné vänder sig i sin grav.
Fredrik Malm, Riksdagsledamot Liberalerna
